Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Halmstad kn, KVIBILLE 26:1 KVIBILLE KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - KVIBILLE
BEFOLKNINGSTAL - 1805:688; 1900:1000; 1995:1197

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i norra utkanten av Kvibille tätort, med skola och församlingshem strax intill. Kyrkan och bebyggelsen ligger i gränslandet mellan skogsbygden och den öppna kustslätten. Kvibille bildar riksintresse. Intressanta inslag i miljön är odlingslandskapet med hög koncentration av förhistoriska gravhögar, medeltida kyrka och kyrkby som länge varit bygdecentrum. En runsten är inmurad i korets södra yttervägg.
RASERAD KYRKA / RUIN
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Murad stenkyka bestående av ett rektangulärt långhus, smalare kor med halvrund östavslutning i öster, en sakristia i norr samt ett torn i väster. I byggnaden bevaras de huvudsakliga mursträckningarna av en kyrka från äldre medeltid med romansk planform. Korets ursprungliga avslutning är dock oklar på grund av att ett gravkor 1673 tillfogats på östgaveln. Gravkoret, som ursprungligen torde ha haft en rund eller rundad planform, var avsett för rådmannen Roluf Hansen och hans familj. Gravkoret har senare inkorporerats i koret som därigenom blivit tämligen långsträckt. Långhuset hade tidigare tillbyggnader både i norr och söder: ett senmedeltida vapenhus i söder och i norr "lilla vapenhuset". Ett torn med överbyggnad av trä ersattes 1831 av ett stentorn efter ritning av arkitekt Johan Christian Serén. År 1867 vidgades den tidigare smala och rundvälvda triumfbågen. År 1928 tillbyggdes en sakristia på kyrkans norra sida, efter ritning av arkitekt Hakon Ahlberg (sakristian tidigare avskärmad med skrank bakom altaret). Vid restaureringen 1943-53 gjordes åter öppningen mellan långhus och kor trängre, genom att flankerande pilastrar insattes.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är utvändigt vitputsad och murarna genombryts av stickbågiga fönsteröppningar. Tornet har en för byggnadstiden tidstypisk utformning med flack huv och lanternin. Huvudingång genom tornets bottenvåning i väster. Kyrkan är även invändigt vitputsad. Långhuset täcks av ett plafondtak av trä, insatt 1770, koret av ett plant innertak av trä. Långhustaket är dekorerat med målningar från 1771 utförda av Johan Blomberg, övermålade 1870 men åter framtagna vid restaureringen 1949-53. Öppningen mellan dem täcks av en bjälke, buren av de 1949-53 tillkomna pilastrarna, med skulpterade kapitäl. Vid detta tillfälle utfördes även kompletterande målningar i anslutande stil på det plana kortaket av konservator Erik Sköld. Altaruppsats och predikstol från 1600-talet. I kyrkan förvaras bland annat ett triumfkrucifix från 1200-talet och ett större epitafium i sandsten och alabaster över rådmannen Roluf Hansen.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Ett sengotiskt altarskåp överfördes 1873 till Statens Historiska Museum i Stockholm.


Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.