Stäng fönster Berg kn, KLÖVSJÖ 4:31 TOMTANGÅRDEN
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Följande historik baseras på Gösta Ullbergs Bönder, torpare och knektar i det gamla Klövsjö (del 1) från 1933/1971, Sigurd Erixons Svensk byggnadskultur från 1947, Jöns Fahléns skrift Klövsjö hembygdsgård Tomtan från 1998, antikvarisk kontrollrapport (Jamtli, Sara Höglund 2000), antikvarisk kontrollrapport (MiGo byggnadsvård 2007 samt vårdplan (Jamtli, Christina Persson 2009). KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jämtlands län, 2009-08-10, Dnr 432-4364-07 Gården Tomtan mitt i Klövsjö etablerades vid ett arvsskifte 1777. Då erhöll Johan Johansson från Johangården Tomtan som ett torp. Enligt skifteshandlingen ålades brodern Per, som ärvde hemgården, att åt Johan uppsätta ett fähus, en kornlada och ett foderhus, eller att afflytta dem till torpet från gården. Ett gammalt qvarnställe skulle också upplåtas åt Johan. Namnet Tomtan antyder enligt Ullberg en gammal gårdsplan. Två av Tomtangårdens nuvarande byggnader har ansetts vara flyttade till Tomtan från stamfastigheten, nämligen ett stall (byggnad V och den äldre delen av ladugården (byggnad IV). Dessa byggnader torde därmed vara de äldsta på gården. Kring stallet finns en legend om att Karl XI skulle haft sin häst där en natt 1686, då han var på genomresa. Johan Johansson beskrivs av Ullberg som samvetsgrann, ärlig och flitig och såsom sockenskrivare mycket habil. Johan och hans hustru Karin Olsdotter fick två söner, Johan och Olof. Johan, sedermera med efternamnet Sörlin, fick studera till präst och slutade sina dagar som kyrkoherde i Anundsjö. Tomtan övertogs 1825 av den yngre sonen Olof. Han förvärvade ytterligare mark till Tomtan, som i samband med laga skifte 1833-38 ombildades från torp till hemman. Olof, som med åren kom att kallas för Tomtgubben, var kyrkvärd och socknens fjärdingsman. Olofs son Johan övertog sedan gården och därefter dennes son Olof. Olof Johansson, Tomt-Ola kallad, var Tomtans sista brukare och bodde kvar på gården fram till sin död 1967. Klövsjö hembygdsförening hade dock redan på 1950-talet tagit initiativ till att bevara Tomtangården som hembygdsgård och påbörjade 1960 en restaurering av gårdens byggnader. År 1962 köpte sedan hembygdsföreningen gården av Tomt-Ola, som alltså bodde kvar några år sedan hembygdsföreningen övertagit gården. Alltsedan dess har Tomtan fungerat som en livaktig hembygdsgård. Under den tiden har en utomhusscen byggts med scenhus och enkla träbänkar samt en serveringsstuga med kök och samlingssal. För några år sedan färdigställdes också en bakstuga. Området med scen, serveringstuga och bakstuga bildar en liten festplats på hembygdsgården. Till Tomtangården har också flera olika typer av kompletterande anläggningar utanför gården hört. Gården hade en skvaltkvarn på egen mark vid Kvarnbäcken och andelar i en bäcksåg vid Svartåsbäcken. Två fäbodar har tillhört Tomtan, en vår- och höstfäbod och en fjällfäbod som nyttjades under sommaren. Före 1870 hade Tomtan sin vårfäbod på Utanbergsvallarna (även kallad Östbovallen). Efter storskiftet anlades Röjvallens fäbod. Fjällfäboden har hela tiden varit Johankölen. När hembygdsföreningen började engagera sig aktivt i Tomtan i mitten av 1900-talet, hade gården redan under en längre tid uppmärksammats nationellt och regionalt för sin ålderdomliga karaktär. Så tidigt som 1904 ingick Tomtan i Nordiska museets undersökning av seder och föremål. Från den undersökningen finns också planritningar på flera av gårdens byggnader. Sedan dess har gården dokumenterats genom uppmätningar och fotografier vid många tillfällen av bl.a. Nordiska museet och Jämtlands läns museum/Jamtli. Den mest omtalade dokumentationen var den som folklivsforskaren Sigurd Erixon genomförde 1917, vilken finns publicerad i det stora verket Svensk byggnadskultur från 1947. Tomtangården presenteras i boken som ett exempel på den traditionella kringbyggda gården av nordsvensk typ. På senare år har intresset för Tomtan ökat på nytt. Flera restaureringar har genomförts, delvis med statsbidrag och delvis i form av byggnadsvårdsläger. Klövsjö hembygdsförening är en aktiv fastighetsägare med en omfattande verksamhet. KÄLLA: Beslut Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Jämtlands län, 2009-08-10, Dnr 432-4364-07 |
