Stäng fönster Gotland kn, VISBY REMMAREN 8 KV REMMAREN 8
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| KVARTERET REMMAREN - Kvarteret utgör ett rektangulärt område på norra Klinten. Det angränsar till Nygatan i väster, Murgränd i norr, Norra Murgatan i öster samt Klinttorget i söder. Remmaren ingick tidigare i Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nr 108-127. Spåren av verksamhet på Klinten från tiden före ringmurens tillkomst är magert. Eventuellt kan här ha funnits en spridd enkel bebyggelse. Kvartersområdet beskrevs som obebyggd mark och upptogs redan 1585 i en inventarieförteckning som ägd av kyrkan. Under 1600-talet benämndes området Biskopsåkern tillsammans med nuvarande kvarteret Låset samt delar av Östermur. Denna åker var tydligen avsedd för superintendenten - biskopen vid kyrkan S:ta Maria. Biskopsåkern och bredvidliggande Klockaråkern västerut brukades ännu under 1700-talet. En stadskarta från år 1748 visar att båda åkrarna tillhörde kyrkan. Då åkrarna på Klinten började bebyggas blev det i sådan omfattning att kyrkorådet 1737 ville ha byggnadsförbud på kyrkberget. Denna gång blev det ingen framgång så ett nytt försök gjordes år 1782. Detta år kom största delen av Biskopsåkern och därmed nuvarande kvarteret Remmaren att avstyckas och infästas. Tomterna intill Klinttorget infästes något senare. Under 1790-talet flyttades spöpåle samt schavott till Klinttorget från Stora Torget. Klinttorget utgjorde sedan spötorg under 1800-talet. Här hade man även hötorg för försäljning av hö, ved, och halm. Senare under 1800-talet kallades det för Nya Torget fram till 1912, då det fick sitt nuvarande namn. Murgränd i norr kallades tidigare förr Klockaregränd. Områdets gatubild är i stort sett oförändrad sedan 1851. Enligt husklassifikationen från 1847 bodde det många änkor i kvarteret. Fastighet nr 116 (Remmaren 14) står här upptagen som en handlare Luths trädgård. I övrigt var det personer med blygsam samhällsställning som bodde i kvarteret, exempelvis stadsarbetare, timmermän och sjömän. Av 1861 års husklassifikation kan utläsas att det då även fanns lite "finare folk" i kvarteret, en "landscancellist" Broander och ett par sjökaptener. Fastigheterna tillhörande dessa personer är värderade betydligt högre än övriga. Kvarteret har idag näst intill samma tomtindelning som erhölls vid avstyckningen 1782. Fastigheterna är indelade efter ett rutnätsmönster som omfattar 22 tomter. Bebyggelsestrukturen karaktäriseras generellt av huvudbyggnaden, ofta ett skiftesverkshus, beläget med långsidan i liv med gatan och med ett gårdshus i tomtens bortre del, mot kvarterets mitt. Fastigheterna avskärmas från insyn av höga träplank. Numera hör Klintens bebyggelse till de mer exklusiva bostadsområdena innanför ringmuren. REMMAREN 8 - Remmaren 8 är belägen i kvarterets östra del, vid Norra Murgatan. Fastigheten benämndes tidigare Klinteroten IV:122 och infästes 1782 och har bevarat sin gränsdragning sedan denna tid. I husklassifikationen från år 1785 noteras bebyggelse i form av ett trähus med brädtak. På 1880-talet noteras att byggnaden hade expanderat mot gården och att en lada uppförts på västra delen av tomten. Denna lada ersattes på mitten av 1940-talet av ett gårdshus i fastighetens sydvästra hörn. Fastighetens nuvarande bostadshus utgörs av det om- och tillbyggda 1780-taletshuset i skiftesverksteknik med reveterad fasad, placerat med långsidan längs Norra Murgatan. Tillbyggnaden är uppförd under slutet av 1800-talet i silikattegel och fasaden är putsad. Det nämnda gårdshuset kvarstår inne på tomten inrymde ursprungligen bl a avträde och tvättstuga, men används numera endast som förråd. Fastigheten avgränsas ut mot gatan i öster av en bred dubbelport av liggande, brunmålade brädor. Avgränsningen åt söder och väster utgörs av ett plank av stående panel, målat med rödfärg. Mot norr finns en tegelavtäckt och vitavfärgad putsad mur samt ett plank med stående panel. Även detta plank är målat med Falu rödfärg. Den inneslutna välväxta trädgården har en markbeläggning av gräs och kalkstensflis. Växtligheten karaktäriseras av äldre äppelträd, päron- och plommonträd, vinbärsbuskar, syrén, murgröna, rosor och blomrabatter. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7 Byggnadsminnet ingår ett samlat lagakraftvunnet beslut, daterat 2002-12-27, med tilläggsbeslut för fastigheten Bommen 3, daterat 2003-07-08. Beslutsdokumenten finns under anläggningen Gotlands kn, Visby, 84 fastigheter inkl gatumark, parkmark och torg på Klinten i Visby - klicka http://www.bebyggelseregistret.raa.se/svhus.asp?user=bygg&pass=information&disp=anlaggning&id=14512 |
