Stäng fönster Falun kn, ISALA 18:1 ISALA KUNGSLADA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Isala kungslada är av senmedeltida ursprung. 1520 ägdes den enligt traditionen av Sven Elofsson i Isala, en av tre Svärdsjöbönder, som hjälpte Gustav Vasa att gömma sig undan danskarna. Under sin vistelse skall Gustav Vasa ha deltagit i tröskningen i ladan. Gustavs flitiga tröskande i Dalarna kanske kan ses som ett uttryck för hans vilja till samarbete med bönderna, antingen tröskandet verkligen har skett eller är en sägen. 1666 rapporterade kyrkoherden i Svärdsjö att Isala lada var i dåligt skick. Gårdens ägare var fattig och hade inte råd att reparera tröskladan. Hade inte Dalarnas muntliga tradition råkat väcka fornvårdens intresse skulle den förmodligen ha förfallit. I stället blev Isala lada tillsammans med Rankhyttans tröskloge 1667 nationalmonument till minne av Gustav Vasas äventyr i Dalarna, och Karl XI anslog medel för deras underhåll. Det finns spridda anteckningar i arkiven om bidrag till ladans underhåll även under 1700-talet. 1787 bekostade Gustav III en upprustning av ladan och lät resa en minnesvård med texten: HÄR TRÖSKADE. GUSTAF ERICSON. FÖRFÖLGD AV RIKETS FIENDER. AF FÖRSYNEN UTSEDD. TILL. FÄDERNESLANDETS RÄDDNING. HANS. ÄTTLING I SIETTE LED GUSTAF III. LÄT RESA MINNESMÄRKET. Monumentet av Älvdalsporfyr står på en sockel av granit och omges av en ram av granit med fyra pollare sammanbundna med kedjor och järnrör. Gustav III hade 1786 instiftat Kungl. Vitterhets- Historie- och Antikvitets Akademin för att registrera och vårda fornlämningar och andra monument och hade stort intresse för dessa frågor. Han ville också befästa banden till Dalarnas bönder med denna insats. En tunna kronospannmål anslogs årligen till underhållet av ladan. 1828 propagerar greve Karl Gustav Spens vid ett möte i Riddarhuset för att de monument som Sverige redan har ska vårdas. Monumentet vid Isala lada rapporterades var dolt under ett ”provinsiellt brädskjul” och att det lutade betänkligt. 1859 tycks brädskjulet dock vara borttaget. 1885 går hemmanet med tröskladan ur den släkt som ägt det sedan Gustav Vasas dagar och säljs till Kopparbergs Hofors Sågverks AB. Samtidigt markeras ladans kulturhistoriska värde då landshövdingen i Kopparbergs län kungjorde en fridlysning av ladan. Under första halvan av 1900-talet finns uppgifter om reparationer av tak och fasader. 1928 tillverkas bland annat en ny dörr och den gamla ställs undan. 1935 blir Isala lada förtecknad som byggnadsminnesmärke (numera statligt byggnadsminne). Sedan 1993 förvaltar Statens fastighetsverk ladan och upprustningar har skett sedan dess, bland annat byttes taket under 2016. Källa: Ändring av skyddsbestämmelser för det statliga byggnadsminnet Isala kungslada, Isala 18:1, Falu kommun, Dalarnas län, 2019-12-02, D nr: RAÄ-2019-2034 |
