Stäng fönster Gotland kn, VISBY REMMAREN 17 KV REMMAREN 17
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| KVARTERET REMMAREN - Kvarteret utgör ett rektangulärt område på norra Klinten. Det angränsar till Nygatan i väster, Murgränd i norr, Norra Murgatan i öster samt Klinttorget i söder. Remmaren ingick tidigare i Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nr 108-127. Spåren av verksamhet på Klinten från tiden före ringmurens tillkomst är magert. Eventuellt kan här ha funnits en spridd enkel bebyggelse. Kvartersområdet beskrevs som obebyggd mark och upptogs redan 1585 i en inventarieförteckning som ägd av kyrkan. Under 1600-talet benämndes området Biskopsåkern tillsammans med nuvarande kvarteret Låset samt delar av Östermur. Denna åker var tydligen avsedd för superintendenten - biskopen vid kyrkan S:ta Maria. Biskopsåkern och bredvidliggande Klockaråkern västerut brukades ännu under 1700-talet. En stadskarta från år 1748 visar att båda åkrarna tillhörde kyrkan. Då åkrarna på Klinten började bebyggas blev det i sådan omfattning att kyrkorådet 1737 ville ha byggnadsförbud på kyrkberget. Denna gång blev det ingen framgång så ett nytt försök gjordes år 1782. Detta år kom största delen av Biskopsåkern och därmed nuvarande kvarteret Remmaren att avstyckas och infästas. Tomterna intill Klinttorget infästes något senare. Under 1790-talet flyttades spöpåle samt schavott till Klinttorget från Stora Torget. Klinttorget utgjorde sedan spötorg under 1800-talet. Här hade man även hötorg för försäljning av hö, ved, och halm. Senare under 1800-talet kallades det för Nya Torget fram till 1912, då det fick sitt nuvarande namn. Murgränd i norr kallades tidigare förr Klockaregränd. Områdets gatubild är i stort sett oförändrad sedan 1851. Enligt husklassifikationen från 1847 bodde det många änkor i kvarteret. Fastighet nr 116 (Remmaren 14) står här upptagen som en handlare Luths trädgård. I övrigt var det personer med blygsam samhällsställning som bodde i kvarteret, exempelvis stadsarbetare, timmermän och sjömän. Av 1861 års husklassifikation kan utläsas att det då även fanns lite "finare folk" i kvarteret, en "landscancellist" Broander och ett par sjökaptener. Fastigheterna tillhörande dessa personer är värderade betydligt högre än övriga. Kvarteret har idag näst intill samma tomtindelning som erhölls vid avstyckningen 1782. Fastigheterna är indelade efter ett rutnätsmönster som omfattar 22 tomter. Bebyggelsestrukturen karaktäriseras generellt av huvudbyggnaden, ofta ett skiftesverkshus, beläget med långsidan i liv med gatan och med ett gårdshus i tomtens bortre del, mot kvarterets mitt. Fastigheterna avskärmas från insyn av höga träplank. Numera hör Klintens bebyggelse till de mer exklusiva bostadsområdena innanför ringmuren. REMMAREN 17 - Remmaren 17 är belägen i västra delen av kvarteret, vid Nygatan. Fastigheten benämndes tidigare Klinteroten IV:113 och infästes 1782. Sedan dess har tomtens gränsdragning bevarats. I husklassifikationen från år 1785 noteras bebyggelse i form av ett trähus med brädtak. Detta hus byggdes sedan till på 1880-talet. Samtidigt uppfördes ett mindre gårdshus och ett stall längs östra fastighetsgränsen. Det sistnämnda ersattes av en liten lada, troligen efter 1912. De äldsta delarna av fastighetens nuvarande huvudbyggnad uppfördes troligtvis på 1780-talet och motsvarar den byggnad som finns medtagen i redan nämnda husklassifikation. Byggnaden har en panelklädd fasad ut mot Nygatan, de övriga är putsade. Under 1960-talet utfördes en omfattande om- och tillbyggnad, som innebar att 1880-talets utbyggnad förändrades och fick en större volym. Tillbygget har putsad fasad och plåttäckt pulpettak. Den tidigare ladan, en panelklädd träbyggnad från 1900-talets början som numera används som förrådsbyggnad, ligger med långsidan längs tomtens östra fastighetsgräns. Fastigheten är karaktäristiskt avgränsad mot gaturummet och omkringliggande fastigheter genom höga plank. Mot Nygatan finns ett plank och en gårdsport av svartmålad, stående panel. I norr löper ett äldre brädplank på cementsockel. Längs fastighetens södra gräns finns en vit, snutputsad och plåtavtäckt mur. Innergården är belagd med gräs, kalkstensflis och småsten. En stor hängask från 1870-talet är centralt planterad på gården. Övrig växtlighet utgörs av forsythia, gullregn, rosor, akleja, anemon, ungersk julros, smultron och äldre kaprifol. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7 Byggnadsminnet ingår ett samlat lagakraftvunnet beslut, daterat 2002-12-27, med tilläggsbeslut för fastigheten Bommen 3, daterat 2003-07-08. Beslutsdokumenten finns under anläggningen Gotlands kn, Visby, 84 fastigheter inkl gatumark, parkmark och torg på Klinten i Visby - klicka http://www.bebyggelseregistret.raa.se/svhus.asp?user=bygg&pass=information&disp=anlaggning&id=14512 |
