Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Motala kn, LÖNSÅS 8:1 LÖNSÅS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är
hämtade från Skoglund 1996.
Det kan antas att kyrkogården i likhet med de flesta andra av samma ålder under
medeltiden vuxit fram runt den medeltida kyrkan. Inga synliga lämningar av detta finns
emellertid idag.

Vid arkeologiska undersökningar 1958, 1996 och 1998 har däremot en hel del mycket
intressanta observationer av den medeltida kyrkogården gjorts. Även en tidigare
observation har gjorts.

Spekulationer ska ha gjort gällande att prins Löndevåld skulle vara begravd vid kyrkans
gamla rivna vapenhus. En skalle hittades vid grävning här 1910 (Kling 1987 sid 40) och
ansågs ett tag vara den rätta, med vad rätt kan betvivlas.
1950 framkom längs med kyrkans sydvägg en kalkstenskista av medeltida typ. Också
1958 framkom alldeles i närheten ytterligare en kalkstenskista i vilken rester av ett
vuxet skelett framkom. I samma kista hade en sekundär? begravning av ett barn också
gjorts.

1996 genomfördes en arkeologisk förundersökning i samband med dräneringsgrävning
kring den medeltida tiondeboden. Därvid påträffades en äldre mur löpande mot norr
från tiondebodens NÖ hörn. I samband med denna undersökning gjorde Marie Ohlsén
(då Skoglund) en genomgång av äldre kartor och menade att muren kunde vara en rest
efter en äldre kyrkogårdsmur (Skoglund 1996). Läget är svårtolkat. På den äldsta
bevarade kartan (geometrisk uppmätning från 1682) tycks kyrkogården sträcka sig
betydligt längre mot norr än idag. Det framgår heller inte om någon kyrkogårdsmur
funnits. En skifteskarta från 1860 visar en betydligt mindre kyrkogård inom en mur som
tycks ligga dikt an mot tiondebodens nordmur. På den nästan samtida häradskartan går
kyrkogårdens nordmur istället i en vid båge norrut och får därmed samma proportioner
som på 1600-talskartan, men en helt annan form.

Vilken tolkning som är den rätta är omöjligt att göra men 1860 års karta är gjord med
större noggrannhet. En reservation måste dock göras. Om tolkningen stämmer har
kyrkogårdsmuren vid ett senare tillfälle flyttats ut ett par meter mot norr. En så liten
utvidgning förefaller knappast ha motiverat det arbete den skulle ha inneburit.
1998 framkom så ytterligare en medeltida gravanläggning. Direkt innanför
huvudportalen hade en man i 40-årsåldern begravts i utsträckt ryggläge med armarna
över bröstet. På vardera knät låg skallarna av två lika gamla individer, en man och en
kvinna. Skeletten var nästan kompletta trots kringrörning. En första teori var att
skelettet skulle kunna härröra från kyrkans stiftare och byggherre. 14C prover visade
emellertid att mannen i huvudgraven levt under 1300-talet.
Vid samma tillfälle gjordes också ett unikt fynd på kyrkogården strax utanför
huvudingången. I sammanblandade lager på ca 1,2 m djup påträffades en för Sverige
unik paxtavla av valrossben. Den kan dateras till 12–1300 tal.
Tavlan visar den korsfäste Jesus flankerad av Maria och Johannes. Texten ovanför
innehåller en blandning av runor och latinska bokstäver och har tolkats som ”Iesus
Nasareat Rex Iudae” alltså den mening som oftast förkortas INRI, ”Jesus från Nasaret
Judanas kung”. Texten ska enligt bibeln ha satts dit av Pontius Pilatus för att håna Jesus.
Tavlan har använts i den katolska kulten då den räcktes fram för att kyssas i samband
med den så kallade fridskyssen. Den har varit flitigt i bruk vilket visas av slitaget på
figurerna. Föremål av denna sort är kända från litterära källor men har aldrig tidigare
hittats i Sverige.

På kyrkogården står också en solvisare som antas vara medeltida uppställd på en sockel,
också denna påträffades vid utgrävningarna på 1950-talet.
Utifrån den topografiska litteraturen finns inte mycket att hitta vad gäller kyrkogårdens
utveckling. Både Broocman, Widegren och Ridderstad sysselsätter sig istället med
legendmaterialet om Lönsås stad och pris Löndevåld.
Förutom det äldre kartmaterialet som redovisats ovan finns det därför bara bildmaterial
att utgå ifrån.

De övriga äldre fotografier som finns i arkivet visar endast i undantagsfall kyrkogården
förutom kyrkan. Alla är tagna i någon slags vinkel söderifrån och inte en enda bild visar
kyrkans nordfasad eller den norra delen av kyrkogården. Av bilderna från ca 1950 och
framåt framgår att den södra delen av kyrkogården har haft ungefär samma utseende
som idag.

På 1990-talet anlades en ny minneslund norr om kyrkan. Därvid togs hela kvarteren
XVI och XVII liksom halva kvarteret XV bort. Dessa hade tidigare rymt den allmänna
linjen. Rester av linjebegravingar finns i den kvarvarande delen av kvarter XV.
I den arkeologiska rapporten från 1996 finns en bod, sannolikt en vagns- eller bårbod,
direkt norr om tiondeboden med på fotografi. Denna är borttaget idag.