Stäng fönster Gotland kn, EKSTA KYRKOGÅRDEN 1:1 EKSTA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Eksta socken på västra Gotlands kust omfattar även öarna Stora och Lilla Karlsö. Kyrkan är murad av kalksten och består av långhus med rakslutet korparti, västtorn och sakristia i öster. Ingångar finns i väster, via tornets bottenvåning, och mitt på sydfasaden. Det nuvarande långhusets västra hälft utgör ett romanskt långhus från 1200-talets början till vilket sannolikt hört ett smalare absidkor (rundade sockelstenar har bevarats). Det befintliga västtornet uppfördes senare under 1200-talet. Omkring år 1300 inleddes en aldrig fullföljd nybyggnad av kyrkan. Det gamla koret ersattes av ett nytt och högre med samma bredd som långhuset. Triumfbågsmuren och korets valv revs 1838-40, så att långhus och korparti förenades till ett enda rum. Korets murar sänktes så att kor och långhus kunde läggas under gemensamt yttertak. Den gotiska korportalen flyttades något åt väster och nya stora symmetriskt placerade fönster togs upp. Ny sakristia i öster uppfördes, varvid en äldre på korets nordsida raserades. Eksta kyrka är en av de få gotländska kyrkor som kraftigt förändrats efter medeltiden, exteriören har därför nyklassicistiska drag, men med tydliga medeltida inslag. Tornet har kvar sin för många gotlandskyrkor vanliga avslutning med hög spira som vilar på murade torngavlar i varje väderstreck och genombryts av intakta rundbågiga kolonnettförsedda ljudöppningar i två våningar. Fyra medeltida portaler har bevarats. De i det ursprungliga långhusets syd- och nordfasader, vilkas yttre omfattningar frilades 1947,och i västtornet är romanska.(Nordportalen har sannolikt flyttats från det äldsta koret vid korbygget på 1300-talet.) Den mitt på sydfasaden är gotisk och har en rik arkitektonisk flersprångig omfattning. Kyrkans interiör täcks av ett enkelt tunnvalv av trä och enkla släta väggar på vilka enstaka kalkmålningar från 1400-talet blottats. Den praktfulla predikstolen och altaruppsatsen inköptes 1840, men är tillverkade 1675. Samtidigt inköptes möjligen den glasmålningsruta från 1200-talets senare del som sitter i det runda fönstret i öster. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996. |
