Stäng fönster Sundsvall kn, RÖKLAND 1:26 ALNÖ GAMLA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - ALNÖ BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 684, år 1900: 6841, år 1995: 7842 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, 1314 som annex till Skön (DS 1314). Även 1571 omnämnt som annex till Skön. Fram till 1892 pastorat med Skön, från 1892 eget pastorat. LÄGE OCH OMGIVNING - Alnön ligger en dryg mil öster om Sundsvall med landförbindelse via den höga bron över Alnösundet. Den i bruk varande församlingskyrkan (se ALNÖ NYA KYRKA) ligger i utkanten av tätorten ovanför en ca 100 m hög och brant sluttning ner mot Alnösundet. Öster om kyrkan vidtar odlingsbygd på planare mark. Sydväst om kyrkan, ca 20 m längre ned i sluttningen, ligger ALNÖ GAMLA KYRKA med hembygdsgården i norr och prästgården i söder. Till prästgården leder en allé från vägen. En skola ligger ett stycke söderut vid vägen. Den gamla kyrkan togs ur bruk på grund av platsbrist 1863, när den nya kyrkan hade uppförts. Efter en restaurering 1927, under ledning av Erik Salvén, återinvigdes den för gudstjänstbruk. Vid en restaurering av bogårdsmuren 1935 upptäcktes i den södra sträckningen en kvadratisk stengrund. Dess norra mur ingår i den nuvarande kyrkogårdsmuren. Grunden har förmodats tillhöra en medeltida kastal men kan också vara rester efter en klockstapel eller en källare. Platsen ingår i riksintresseområdet Norra Alnön. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - I: Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med lägre och smalare rakslutet kor. Sakristia på korets nordsida och vapenhus framför långhusportalen i söder. Kyrkan uppfördes sannolikt under 1200-talet, sakristian och vapenhuset är troligen tillbyggda under 1400-talet. Korets murar är tunnare än långhusets och omges på två sidor av ett utskjutande skift eller en sockel av gråsten. Det är därför sannolikt att koret först byggts fristående, kanske intill en träkyrka. 1778 tillkom ett förhus av trä i väster och en dörröppning upptogs i långhusets västra vägg. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Ytterväggarna är putsade i vitt utom vapenhuset som har fogputsade gråstensmurar. Längs de branta sadeltaken löper en genombruten kam, mitt på taket sitter en lökformig takryttare, båda byggnadsdetaljerna, som är från en restaurering 1910, är kopior av originaldelar. Under 1700-talet förstorades också fönstren i söder och öster medan ett nytt fönster upptogs i norr, där förut inga fönster funnits. Igensatt separat rundbågig ingång till koret i söder. Sydportalen är avsmalnande uppåt. Övergången mellan kor och långhus i kyrkorummet markeras av en bred gördelbåge. Runt 1500 fick kyrkans kor och långhus stjärnvalv, då målades också väggar och tak. Under 1600-talet byggdes en läktare i väster; sannolikt under 1700-talet tillkom en undre läktare. Den nuvarande predikstolen är från 1656. En dopfunt i trä från 1200-talet förvaras numer i den nya kyrkan. Funten anses vara en efterbildning av dopfunten i Sköns kyrka. I triumfbågen hänger ett krucifix från tidigt 1500-tal och bland ett antal andra medeltida skulpturer märks en bild av St. Mikael från 1200-talet; den saknar dock nu sitt huvud. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1999. |
