Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Enköping kn, FITTJA 10:1 FITTJA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Fittja kyrka ligger i en trakt rik på fornlämningar, ca 2½ mil nordost om Enköping vid en vik av Mälaren. På andra sidan vattnet reser sig Viks slott, en av vårt lands bäst bevarade senmedeltida borgar men känd ända sedan 1200-talet. Murarna är huvudsakligen uppförda av kluvna gråstensblock. Inslag av tegel finns bl.a. i murarnas övre partier, i gavlarnas rösten och i koret. Den rektangulära salbyggnaden smalnar av något mot öster där den avslutas med ett tresidigt kor. Ingången är sedan medeltiden förlagd till långhusets sydmur. En medeltida portal har även funnits i västgaveln. I norr står en sakristia med valmat tak. Långhuset täcks av ett brant sadeltak av spån som är avvalmat över koravslutningen. Hela kyrkan är putsad och avfärgad i gult. Kyrkan har för en landskyrka ovanligt rik utsmyckning i form av blinderingar på västgaveln och blinderingsfriser på långsidor och kor. I västgavelns blinderingar syns ornerade tegelplattor av en för vårt land mycket ovanlig typ. Enligt medeltida tradition saknar nordmuren fönsteröppningar. Fittja kyrka uppfördes troligen någon gång under 1200-talet i romansk stil och med ett kor, smalare än långhuset. Från denna tid kvarstår större delen av nuvarande långhuset. Även sakristian kan tillhöra en tidig period. Under 13- eller 1400-talet förlängdes kyrkan mot öster och det nya koret erhöll rak östmur. Vid 1400-talets slut byggdes koret om och fick dagens utseende med en tresidig avslutning. Samtidigt förhöjdes långhusmurarna med tegel, blinderingsfriserna utfördes och interiören valvslogs. Enligt medeltida tradition saknar nordmuren fönsteröppningar. Inga medeltida kalkmålningar tycks ha funnits. Däremot har spår av målning i renässans påträffats nära predikstolen, och senare draperimålning bevarats. Fönstret i västgaveln upptogs 1760. 1785 byggdes en ny sakristia i norr. 1868 revs vapenhuset. Samma år upphörde kyrkan att vara gudstjänstlokal och stod öde till 1925, då den återinvigdes efter en omfattande renovering. 1955-56 renoverades kyrkan åter och fick då sin gula färg. Den medeltida karaktären är i stort sett bevarad med ingång på sydsidan och fönsterlös nordvägg. De flesta inventarier såldes 1868 varför nya måste införskaffas till återinvigningen 1925. Samma år byggdes läktaren i väster. Den slutna bänkinredningen från 1600-talet är kvar.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996-1999