Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Ragunda kn, HAMMARSGÅRD 1:25 RAGUNDA GAMLA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - RAGUNDA

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 780, 1900: 4515, 1995: 3235

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - De båda kyrkorna i Ragunda ligger i Indalsälvens dalgång i landskapets östra del. Ragunda gamla kyrka är belägen nära Indalsälvens strandbrink intill den forna Ragundasjön, som tömdes år 1796 vid ett sjösänkningsprojekt, som bl.a. orsakade Döda Fallets uppkomst. Den nya kyrkan (se RAGUNDA NYA KYRKA) ligger ett par hundra meter norr om den gamla. Kyrkomiljöerna i Ragunda gamla bygdecentrum ingår i riksintresseområde. Klockstapeln intill den gamla kyrkan uppfördes 1946 efter ritningar av arkitekten Ragnar Hjorth, delvis med förebild från den stapel som Gregorius Raaf uppfört 1705 och som revs 1872. Denna föregicks i sin tur av en äldre stapel.

RASERAD KYRKA / RUIN - I. En kyrka i Ragunda omnämns år 1290. En bräda på gamla kyrkans vind anses härröra från en takkonstruktion i en äldre kyrka, som rimligen varit av trä. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes, sannolikt på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II. Den ännu kvarstående, murade gamla kyrkan är en av Jämtlands bäst bevarade salkyrkor av medeltida typ. Den består av ett rektangulärt långhus med korparti i öster och sakristia i nordost. En dendrokronologisk datering av takstolarna tyder på att långhuset är byggt under 1500-talets första årtionde. Sakristian har tillkommit något senare. På 1800-talet revs ett timrat vapenhus i söder, som uppförts senast på 1690-talet.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Långhuset är uppfört av granitblock i ojämna skift med tegel i omfattningar. Ett medeltida fönster i öster och den ursprungliga sydportalen är bevarade. De stora rundvälvda fönstren i söder, väster och norr är från senare tid. Murverket står huvudsakligen bart. Långhus och sakristia täcks av branta spånklädda sadeltak. Ingång i sydväst. Kyrkorummet täcks av ett svagt välvt tredingstak, troligen från 1600- eller 1700-talet, med återställd enkel bemålning som efterliknar stenvalv. På väggarna löper en kalkmålningsfris från 1600-talets början med figurscener och det danska riksvapnet i stort format. Senare dekormålningar är utförda av konservator Oscar Svensson 1925-31. Korskranket är en rekonstruktion från 1925-31 utifrån fragment av ett skrank från 1600-talets slut. Altaruppsatsen, enligt inskrift utförd 1689, är tillskriven Anders Olsson i Hållborgen. Predikstolen är daterad 1632. Korbänkarna härrör från 1600-talet. Bänkinredningen tillverkades 1925-31 med återanvändande av äldre delar. Orgelläktaren i väster har okänd ålder, trappan byggdes år 1700, läktarbarriärens målningar med Kristus och apostlarna troligen utförd vid 1700-talets mitt, den snidade bården nedtill troligen vid 1600-talets mitt. Orgelfasaden utfördes troligen 1853 för nya kyrkan och placerades i gamla kyrkan 1916. Dörrarna till sakristian och sydportalen samt altarringen är utförda av Gregorius Raaf i plattskärningsteknik 1696. När nya kyrkan uppfördes på 1840-talet övergavs gamla kyrkan. Den genomgick 1895 en mindre reparation och omkr. 1910 påbörjades förberedelser för dess iståndsättning. Kyrkan restaurerades 1925-31 av byggmästaren Elof Fridh från Ragunda, som även snidade inredningsdetaljerna, under ledning av Erik Salvén.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.