Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Åre kn, KALLS PRÄSTBORD 2:1 KALLS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - KALL

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1005, 1900: 2227, 1995: 694

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Huså bruk utgjorde en tid egen kapellförsamling, sannolikt utan särskild kapellbyggnad. Befolkningstal 1805: värdet avser år 1810. År 1805 hade församlingarna Undersåker, Mörsil, Åre och Kall tillsammans 2688 inv.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kalls kyrka ligger på en höjd ovanför Kallsjön i odlingsbygd på gränsen till fjällzonen. Kyrkomiljön och den omgivande bygden utgör riksintresse.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltida stenkyrka, riven 1868. Kyrkan var före 1750-talet en rektangulär salkyrka, vars planform bör ha tillkommit under 1300- eller 1400-talet, kanske genom om- eller tillbyggnad av en äldre kyrka. 1756-58 förlängdes kyrkan åt öster och erhöll ett tresidigt avslutat korparti och en murad sakristia i norr. Ett murat vapenhus i väster hade senast vid 1800-talets början ersatt ett äldre i trä. En minnessten på den nuvarande kyrkogården markerar platsen för den rivna kyrkan. Ny kyrka byggdes något längre i sydost.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Kalls nuvarande kyrka av sten uppfördes 1862-66 efter ritningar av Emil Edvard von Rothstein med Johan Nordell som byggmästare. Den består av långhus, tresidig korabsid i öster, torn i väster med vapenhus i bottenvåningen och vidbyggd sakristia i sydost.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan präglas av nyklassicism med inslag av medeltidsinspiration och nyrenässans. Långhuset har flackt sadeltak, liksom sakristian. Korabsidens sidor kröns av trekantsgavlar, som bär radiellt utgående sadeltak. Tornet kröns av en låg men spetsig spira. De vitputsade fasaderna har rundvälvda fönsteröppningar och inslag av blinderingar. Tornet har kopplade ljudgluggar och tandlist. Ingångar finns i tornets bottenvåning och på långhusets nordfasad. Kyrkorummet täcks av kassettindelat tredingstak av trä över långhuset, korutsprånget av putsat hjälmvalv. Korvalvet har lisener som utgår från väggpilastrar, vilka flankeras av målade, perspektiviskt målade kolonner, liksom valvets målade rankornamentik sannolikt från byggnadstiden. Korfönstrens glasmålningar av Torsten Nordberg insattes 1954-55. Altaruppsatsen med kors, svepeduk och två profilörer, den slutna bänkinredningen, västläktaren och orgelfasaden, sannolikt dekorerade av Nils Magnus Åkerström, som utfört snideri och måleri i kyrkan 1867. Predikstolen av Pehr Fredric Flygt och Olof Jensson Wold 1866. Läktarunderbyggnaden tillkom 1925-26 då utrymmet under läktaren avskildes med en trävägg och inreddes till kyrksal efter ritningar av arkitekten Ivar Stål och försågs med predikstol och andra inventarier från gamla kyrkan, sluten bänkinredning och altartavla med Korsfästelsen, målad av Pelle Havne 1932. Kyrkan restaurerades 1954-55 efter ritningar av arkitekten Gösta Rollin. Textilierna på väggen under läktaren har komponerats av Anita Persson.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.