Stäng fönster Emmaboda kn, VISSEFJÄRDA KYRKA 1:2 VISSEFJÄRDA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Redan på 1200-talet när Vissefjärda kyrka byggdes bör en kyrkogård ha anlagts. Denna kyrkogård ska från 1500-talet fram till mitten av 1800-talet främst ha legat söder om kyrkan ner mot Kyrksjön. Den klockstapel som än idag står norr om kyrkan ska ha stått klar 1774. Den ersatte då en klockbock som de tre klockorna varit upphängda i. År 1833 tillträdde Johan Gustaf Uddenberg tjänsten som kyrkoherde i Vissefjärda. Kort efter hans tillträde utvidgades kyrkogården mot norr. Norr om kyrkan, mellan klockstapeln och kyrkan, gick häradsvägen men Uddenberg ansökte om och fick tillstånd att flytta vägen så att klockstapeln hamnade innanför kyrkogårdens mur. Marken togs också i anspråk för gravsättningar. Den utvidgade kyrkogården invigdes 1839. Vid samma tid byggdes öster om kyrkan det Silversvärdska mausoleet. Det ska ursprungligen ha haft en träkonstruktion som idag är borta. När det försvann är inte känt. Idag omgärdas platsen av ett smidesstaket. Vissefjärda sockens befolkning ökade kraftigt under 1800-talets andra hälft. Det gjorde att kyrkogården i anslutning kyrkan snabbt blev fullbelagd. Omloppstiden på gravarna blev alltför kort och därför tog man 1882 beslutet att förbjuda begravningar inom den gamla kyrkogården. Istället anlades ett nytt kyrkogårdsområde. För detta ändamål erbjöd sig ägaren till Kyrkeby bränneri, Th. Malmström, att donera mark utmed Kyrksjön i Klättorps by. Sockenborna accepterade dock inte detta. Istället donerade prästgården mark väster om den gamla kyrkogården. På den här marken låg ett hus där hovrättskommissarien Sven Peter Lindwall bodde. Huset ska ha legat ungefär där den Malmströmska graven idag ligger. Det fick nu flyttas. På området fanns också en liten kulle. Många av sockenborna ville ta bort denna men inflytelserika sockenbor motsatte sig förslaget och fick rätt hos biskopen och länsstyrelsen. Den nya kyrkogården invigdes 1883. Året därpå gjordes en karta över kyrkan, gamla kyrkogården och den nya kyrkogården. Tyvärr är den inte signerad och vi vet därför inte vem som var arkitekten bakom kyrkogården. I den fortsatta texten kommer den nya kyrkogården att kallas enbart kyrkogården medan området runt kyrkan benämns den gamla kyrkogården. I en tidningsartikel Barometern från 1926 berättas att församlingen hade långt framskridna planer på att bygga ett gravkapell. Ritningar hade gjorts av Kalmars förste stadsarkitekt J. Fred. Olson. Ritningar visar ett kapell tämligen likt kapellet på Skogskyrkogården i Nybro och Skogssalen på Norra kyrkogården i Kalmar. Det skulle rymma 100 personer. Under kapellet skulle finnas rum för bårhus. Tanken var att bygga kapellet mellan kyrkan och kyrkogården med huvudfasaden mot sjön. Dessa planer genomfördes inte. År 1944 påbörjades arbetet med att på nytt utvidga kyrkogården. Genom köp av åker och ängsmark, totalt 0,4632 hektar för 2180 kronor, från prästboställena Björketorp 1:1 och Vissefjärda 1:1 fick församlingen tillgång till mark väster om kyrkogården. Planerna på att anlägga en ny kyrkogårdsdel hade funnits en tid. I antikvarisk-topografiska arkivet i Stockholm finns en ritning av trädgårdskonsulent Sigurd Ohlsson, Kalmar, som gjorts redan 1934. Man valde dock att dela upp utvidgningsarbetet i etapper. Det område som låg närmast sjön bestod av madmark och översvämmades vid högvatten. Det området som togs i bruk låg längst västerut. År 1947 ställdes en ceremoniplats i ordning. Bland handlingarna finns en ritning som uppgjorts av Harry Kolsby, Kalmar Läns Södra Hushållningssällskap. Handlingarna är dock signerade av trädgårdskonsulent Gösta Engstedt, Kalmar. Tanken var ursprungligen att bygga ett kapell men man började med att anlägga en ceremoniplats. En katafalk av kalkstensplattor byggdes. Denna omgavs av en gång av kalkstensplattor som i norr övergick i grus. Under platsen fanns sedan tidigare en källare och som skydd mot källarnedgången byggdes en mur av kalksten. På muren placerades ett kors av ek. Träkorset byttes 1972 mot ett kors av granit. Utmed vägen, sydväst om ceremoniplatsen, föreslogs att pyramidalmar planterades och i anslutning till ceremoniplatsen skulle rosor och ligusterpyramider planteras samt liguster och avenbok som omgärdning. Platsen har idag byggts om vilket gör det svårt att avgöra vad som i realiteten förvekligades. Förslaget till ordnande fick en hel del kritik av länsarkitekt Åke Strindberg och Riksantikvarieämbetet krävde för att godkänna förslaget att man gjorde en del justeringar efter Strindbergs anvisningar. Efter en donation av disponent W. G:son Elling placerades 1949 en Kristus-staty i norsk labradorgranit av konstnären Arvid Källström på den kulle som finns på kyrkogården. År 1954 påbörjas nästa steg i arbetet med att utvidga kyrkogården i väster. En äldre skolbyggnad skulle flyttas och återuppföras utanför kyrkogårdsmuren nära klockstapeln. Tanken var att göra den till en samlingssal men Hälsovårdsnämnden ansåg att byggnaden vara bristfällig. Anläggningsförslaget till den nya kyrkogårdsdelen fick också kritik av länsarkitekt Gunnar Lindsten. Utvidgningen skulle ske mot vattnet vilket han ansåg förstörde helhetsintrycket eftersom marken måste fyllas upp och träd tas bort. Han ansåg därför att en utvidgning längre bort från stranden vore lämpligare. Förslaget till utvidgning ritades av kyrkogårdsföreståndare R. Ekstedt, Växjö. Han tänkte sig att även på den nya delen använda kalksten samt växter som rosor, forsythia, avenbok, cortoneaster, bergtall, rhododendron och ek. Församlingen beslutade att man skulle anlägga platser för urnor på kulle på kyrkogårdens gamla del men detta gjordes inte. Beslutet om förbud att gravsätta inom kyrkotomten upphävdes av länsstyrelsen 1975. Planer fanns på att anlägga en urnlund på kyrkotomten. Ett förslag ritades av trädgårdsarkitekt Harry Kolsby, Kalmar, men detta genomfördes inte. Den senaste utvidgningen av kyrkogården gjordes 1989 enligt förslag av Landskapsarkitekterna i Lund AB. Området ligger söder om det områden som tillkom under 1940- och 50-talen. En minneslund anlades på en ö i Kyrksjön söder om kyrkan. Med hjälp av muddringsmassor från sjön fylldes området ut och en stenbro byggdes. Till platsen flyttades det kors som tidigare stod vid ceremoniplatsen i kvarter VIII. Minneslunden togs i bruk augusti 1997. |
