Stäng fönster Eskilstuna kn, TUMBO PRÄSTGÅRD 4:1 TUMBO KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - TUMBO BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 834, år 1900: 1181, år 1995: 1528 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Högt i landskapet på Tumboås i Rekarnebygden i Mälarbygdsregionen ligger kyrkan med odlad mark i dalgångarna på ömse sidor. På kyrkogården finns runstenar och två äldre likbodar. Kyrkomiljön med skolbyggnader och kaplansgård utgör ett levande sockencentrum men också riksintresse för kulturmiljövården där även läget för den medeltida tingsplatsen och det omgivande agrarlandskapet med byar och gårdar ingår. Fragment av tidig gravvård av s. k. Eskilstunatyp har påträffats i kyrkan. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Kyrkan är byggd i sten och består av ett rektangulärt långhus, ett smalare absidkor, sakristia i norr, vapenhus framför långhusportalen i söder samt torn i väster. Absidkyrkan och det samtida västtornet är genom en dendrokronologisk undersökning daterad till 1100-talets mitt. Sakristia och vapenhus är sannolikt tillbyggda under senmedeltiden. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Fasaderna är putsade och taken med separata fall är plåttäckta. Västtornets överbyggnad härrör från 1743 och består av en huv i två avsatser, krönt av en lökformad spira. Ingång fanns från början i söder och möjligen också i tornets västra mur. Ett antal byggnadsskulpturer i kalksten, som nu är sekundärt inmurade vid väst- och sydportalen, tillskrivs den Ödulf som enligt en inskrift också verkat i Torpa kyrka. Kyrkorummet välvdes under senmedeltiden. Spår av romanska målningar finns på vinden ovanför valven i det sydöstra hörnet. Interiören försågs 1882 med schablonmålningar vilka emellertid överkalkades vid en restaurering 1963. Predikstolen är tillverkad på 1630-talet. I kyrkan finns en dopfunt i sandsten av så kallad mälardalstyp med repvulst, från romansk tid. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002. |
