Stäng fönster Gotland kn, SUNDRE KYRKOGÅRDEN 1:1 SUNDRE KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Sundre är Gotlands sydligaste socken och en av de minsta. Nordost om kyrkan finns ett runt försvarstorn (en s.k. kastal) från tidig medeltid bevarat; i sydväst återfinns ruinerna av en medeltida prästgård. Den romanska kyrkan består av ett rektangulärt långhus, smalare rakslutet kor med sakristia på norra sidan, samt ett västtorn. Byggnadsmaterialet är i huvudsak sandsten. Långhus och kor uppfördes under 1200-talets förra hälft. Tornet byggdes något senare, förmodligen omkring 1200-talets mitt. Sakristian härrör från senare tid. Kyrkan har vitputsade fasader med hörnkedjor och omfattningar av kalksten. Långhus och kor täcks av brädklädda, branta sadeltak. Tornet har kolonnettförsedda ljudgluggar i två våningar, sidogavlar och en kort åttkantig spira. Kyrkan har tre ingångar (på tornets nordsida, samt korets respektive långhusets sydsida); långhusportalen fungerar som huvudingång och i dess inre smyg finns ett vigvattenskärl bevarat. Långhusets sydfönster är förstorat i senare tid, medan korets två fönster (i söder och öster) har mer ursprunglig karaktär. De två cirkelrunda stenarna av röd kalksten, som är inmurade till höger om långhusportalen, var troligen ämnade till en kolonn. Långhuset täcks invändigt av två kryssvalv, medeltida sidoaltaren finns bevarade i nordöstra respektive sydöstra hörnet. Längs södra långhusväggen löper en passions fris från 1400-talet. En spetsbågig muröppning leder till det kryssvälvda koret, som är försett med fyra nischer varav den nordöstra har medeltida omfattning med järnbeslagna trädörrar. Tornrummet, som har ett kryssvalv, avskiljs från långhuset genom en brädvägg. Sakristian är tunnvälvd. Långhusfönstrets glasmålning är komponerad av professor Einar Forseth och insatt 1969. Altarprydnaden är en rekonstruktion av ett 1300 tals retabel. Den runda predikstolen är från 1800-talets början. Kyrkan restaurerades 1931 efter förslag av arkitekt Knut Nordenskjöld. Vid en restaurering 1969-70 (Restaureringsteknik AB) framtogs långhusets passionsfris, ornamentala 1200-talsmålningar i koret samt en 1600-talsmålning i triumfbågen. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998. |
