Stäng fönster Heby kn, NORA PRÄSTGÅRD 4:1 NORA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Nora kyrka har medeltida ursprung och den medeltida kyrkans syd- och östmurar återfinns i den nuvarande kyrkans sydöstra hörn. Litet är känt kring den medeltida kyrkans historia men några inventarier från 1200-talet, såsom dopfunt och ett krucifix, tyder på att en kyrka bör ha funnits i socknen under 1200-talets senare hälft. Vid renoveringen av kyrkan 1966 återfanns en vindskiva, som troligtvis härrör till den medeltida kyrkan och vars ornamentik tyder på det samma. Dendrokronologiska prover fastställer vindskivan till 1300-tal. Likaså blottades vid 1911 års och 1966 års restaureringar medeltidskyrkans grundmurar under den nuvarande kyrkans golv, vilken bekräftar att kyrkan överensstämmer med den bild som Olof Graus tecknat av kyrkan 1754 i texten ”Beskrifningar öfwer Wästmanland”. Denna teckning visar en sten-kyrka av för ärkestiftet vanlig typ, bestående av långhus och kor av samma bredd samt en sakristia vid korets nordvägg samt ett vapenhus utanför ingången i långhusets sydvägg. Taket var ett högt spånbelagt sadeltak. Klockstapeln som avbildas av Grau är troligtvis uppförd under 1600-talets första del. Troligt är även att kyrkan under Jakob Ulfsons tid, 1470-1514, försågs med tegelvalv, ett över koret och ett över långhuset. Ungefär samtidigt bör kyrkan ha försetts med kalkmålningar, vars rester framtagits vid 1911 års restaurering. Fragmenten visar valvens form samt storlek på de pilastrar som bar upp valven samt en fönsternisch. Målningarna dateras till 1400-tal och tillägnas den så kallade Tierps-skolan. Kalkmålningarna konserverades 1911 av konservator C L Lundin och 2003 av Misa Asp. Vid slutet av 1400-talet inköptes ett altarskåp med skulpturer samt ett triumfkrucifix. Under 1500-talet monterades fasta bänkar. I början av 1700-talet förstorades några fönster i kyrkan för att 1758 bytas helt. 1734 togs en ingång upp i västgaveln. 1768 konstaterades att klockstapeln var i så dåligt skick att den togs ned och renoverades och återuppfördes på annan plats samma år. Under 1700-talet ökade befolkningen i Nora och behovet av en större kyrka blev påtagligt. Då kyrkans underhåll dessutom var kraftigt eftersatt ökade kraven på en ombyggnation. 1762 beslutades på sockenstämman om en nybyggnation och utvidgning av kyrkan skall genomföras. Ombyggnationen av Nora kyrka genomfördes 1783. Merparten av medeltidskyrkan revs och endast det sydöstra hörnet bevarades i den mer än dubbelt så stora hallkyrka med västtorn som uppfördes. Kyrkan utvidgades till dubbla bredden och nästan till dubbla längden och försågs med ett tunnvalv av tegel. Ett torn uppfördes mot väster och en sakristia öster om koret. Den uppförda kyrkan ligger rätt nära Överintendentsämbetets godkända ritning från 1778 och kyrkans nuvarande utseende härrör i stort från denna radikala ombyggnad. De stora förändringar som därefter skett av Nora kyrka kan härledas till fyra renoveringsperioder under 1900-talet; 1911, 1950-51, 1966 samt 1994. |
