Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Gotland kn, GERUM KYRKOGÅRDEN 1:1 GERUM KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Gerums kyrka är belägen i sydöstra delen av socknen, centralt i förhållande till det historiska vägnätet. Den medeltida kalkstenskyrkan består av ett romanskt absidkor i öster, gotiskt långhus, ett icke fullbordat västtorn, samt sakristia på korets nordsida. Koret med absid uppfördes omkring 1200. Under 1200-talets senare del tillfogades långhuset och ersatte då sannolikt ett mindre romanskt långhus. Tornet är från samma tid eller omkring 1300. Sakristian tillkom 1835. Kyrkan har vitputsade fasader med hörnkedjor samt omfattningar i fint huggen sten. Långhus och kor har brädtäckta sadeltak, absiden valmtak, och sakristian täcks av ett pulpettak. Det låga tornet täcks av en åttkantig spira med klockvåning. Kyrkan har totalt fyra fönsteröppningar på den södra sidan, av vilka långhusets spetsbågiga masverksfönster är störst; norra sidan är helt blind. Tre portaler finns: korets tvåsprångiga rundbågsportal, långhusets spetsbågiga perspektivportal med skulpterade kapitälband (stiliserad växtornamentik) och vimperg, samt tornets spetsbågsportal där kapitälbanden avslutas med reliefstenar i liv med muren, också dessa med växtornament. Långhuset täcks invändigt av fyra kupiga kryssvalv uppburna av en mittkolonn. Korets kryssvalv är av romersk typ, absiden har ett hjälmvalv. Den dubbla triumfbågen tyder på ett planerat gotiskt kor. En hög spetsbågig tornbåge leder till den kryssvälvda ringkammaren. Kyrkans kalkmålningar från olika perioder bidrar till den färgrika interiören; den ornamentala målningen på triumfbågen och långhusets östvägg är troligen från 1200-talets slut, långhusets passionsfris är utförd av "Passionsmästaren" vid 1400-talets mitt, och absidens akantusmålning är daterad 1771. Glasmålning från 1300-talet i korets sydfönster. 1951-52 restaurerades kyrkan efter förslag av arkitekten Olle Karth.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998.