Stäng fönster Gotland kn, ENDRE KYRKOGÅRDEN 1:1 ENDRE KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| ENDRE KYRKA Endre kyrkas läge på randen av en platå gör att dess västra gavel reser sig högt över slätten. Kyrkan är uppförd av kalksten, som i långhuset delvis lämnats bart för att blotta partier av välhuggna reliefprydda kvaderstenar. Kyrkan består av rakslutet kor med sakristia i norr, långhus och ett litet murat torn över långhusets västra del. Från en äldre romansk murad kyrka från 1100-talets senare del återstår nedre delen av tornet, varav i dag endast västfasaden är synlig i exteriören. I etapper uppfördes den nuvarande kyrkan. Först koret och sakristian vid 1200-talets mitt, omkring 1300 följt av långhuset, som ursprungligen hade en liten bönekammare i vinkeln mellan långhuset och tornet i sydväst. Vid 1300-talets mitt ombyggdes västpartiet. Bönekammaren i sydväst avlägsnades (dess yttermurar och dörromfattning är ännu synliga) och långhuset om- och tillbyggdes i sydväst och nordväst så att det kom att omsluta tornet på tre sidor. Samtidigt påbyggdes tornet till nuvarande höjd. En värmekammare vidbyggdes 1915 i nordost. Kyrkan har en ingång i norr och två i söder, i långhuset och koret. En igenmurad ingång, med kyrkans äldsta portal, finns i tornets västfasad. Nordportalen är romansk, sannolikt flyttad från den äldsta kyrkan, korportalen har trepassformad bågomfattning i flera språng. Långhusets arkitektoniskt rikt uppbyggda sydportal kröns av en ovanligt spetsig trekantsgavel. En ursprunglig romansk trefönstergrupp sitter i korets östfasad. Långhusets sydfasad har ett stort gotiskt masverksfönster. Invändigt täcks hela kyrkan av murade valv. Koret och långhuset förenas av en vid spetsig triumfbåge. Långhuset har en fyra valv vilar på en smäcker mittkolonn. Långhusets västparti är mer komplicerat. Bakom fyra arkadbågar ligger ett tvärställt av tre valv täckt rum. Efter den nämnda ombyggnaden av västpartiet öppnade sig detta mot långhuset med två välvda bågar och en mittpelare. Tornets tyngd nödvändiggjorde redan under 1400-talet uppmurandet av stöd i öppningarnas mitt. Kyrkorummets dämpade ljussättning domineras av korfönstrens glasmålningar, varav några rutor är medeltida, från korets byggnadstid, och hör till de äldsta på Gotland. De kompletterades av nya av Carl Wilhelm Pettersson senast 1915. På väggarna finns kalkmålningar från 1400-talet. Invid altarskåpet från 1300-talets senare del finns ett gallerförsett väggskåp med huggen omfattning i sten. Kyrkans märkliga krucifix är från omkring 1200-talet. Dopfunten från 1100-talet i ett 1915 inrett dopkapell i nordväst har ett ovanligt välbevarat dopfuntslock från 1200-talets mitt, format som en korskyrka. Invid dopkapellet står en bänk med välbevarade skärmar från 1200-talet sammanfogade av svarvade pinnar och genombrutna lövverk med drakfigurer. pinnar och genombrutna lövverk med drakfigurer. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996. |
