Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Mönsterås kn, SKRIFTEN 1 MÖNSTERÅS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
Kyrkoparken är benämningen på den gamla kyrkogården runt kyrkan. Namnet fick den år 1876, fyra år efter att den nya kyrkogården hade invigt. Då togs de flesta gravvårdarna bort och området iordningsställdes som park, med planterade träd och gångar.
Det har med säkerhet funnits en kyrkogård lika länge som det har funnits en kyrka i Mönsterås. Den fösta avbildningen är J.H. Rhezelius teckning från 1634. På den syns kyrkan med kyrkogården åt söder, omgärdad av en bogårdsmur och med en klockstapel i det nordöstra hörnet. På kyrkogården står gravvårdar som förmodligen var av trä och ett litet gravhus. 1783 uppförde baron G. Ulfsparre ett gravkor i kyrkogårdens sydvästra hörn, mot
Storgatan, där det ligger ännu idag. Det finns uppgifter om att kyrkogården utvidgats 1784 och 1836. 1836 års utvidgning låg i norr och det finns uppgifter om att där skulle ha sålts enskilda gravplatser. Denna del har dock försvunnit för att bli gatu- och torgmark. Kyrkogårdstängslet var ursprungligen av trä men 1798 byggdes det om av kalkstensflis från Öland. Uppförandet av den nya kyrkan 1843-45 bör ha inneburit stora förändringar på kyrkogården. Den nya kyrkan byggdes med längdriktningen norr-söder väster om den gamla kyrkan. Denna nya placering gjorde att största delen av kyrkogården hamnade på kyrkans östra sida, istället för som tidigare den södra. År 1854 planterades lövträd på kyrkogården bekostade av apotekare J. Lundberg. Från år 1860 finns ett fotografi som visar kyrkogården framför kyrkans östra långsida. Området hade då inget alls av den lummiga välskötta parkkaraktär det har idag. Marken var bevuxen gräs och gångarna bestod mest av upptrampade stigar. Den övervägande delen av gravvårdarna var låga vitmålade träkors.
Befolkningstillväxten gjorde att det blev allt mer ont om plats på kyrkogården. 1864 väcktes frågan om ny begravningsplats utanför köpingens centrum. När denna hade tagits i bruk förbjöds nya begravningar invid kyrkan. Även om kyrkogården allt mer fick karaktären av en park fanns det under lång tid fortfarande kvar gravar som sköttes av de efterlevande. Ännu idag finns några gamla gravvårdar av kalksten och gjutjärn kvar. 1907 restes ett monument över Jacob Wallenberg som varit kyrkoherde i Mönsterås 1777-78. Det består av en granitobelisk på en sockel, krönt av en stjärna och dekorerad med bronsreliefer, och står bara några meter från det Ulfsparreska gravkoret.
1947 påbörjades planerna för att anlägga en urnlund väster om kyrkan, på en yta som då inte hade använts för begravningar på 40-50 år. Det lilla området avgränsas i öster av kyrkans västra långsida, i norr av sakristian och i väster av en hög stödmur av granit. Ett förslag på utformning togs fram av kyrkogårdsföreståndare Hilding Claesson, Lund. Man ville skapa en illusion av ”klosterträdgård” genom att behålla och förstärka känslan av ett slutet rum.