Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Årjäng kn, HOLMEDALS PRÄSTGÅRD 1:23 M.FL. HOLMEDALS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - HOLMEDAL

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1270, 1900: 2322, 1995: 689

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger högt i en sluttning ovanför Holmedalssjön i utkanten av odlingsbygden i västra Värmland. Den nuvarande stenkyrkan i Holmedal uppfördes 1854-57, men har föregåtts av två äldre träkyrkor, vilka var belägna c:a 200 m längre västerut.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Belägen på annan plats (HOLMEDALS KYRKPLATS). Medeltida träkyrka, av i övrigt okänd utformning. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes sannolikt på samma plats.

II: Ny träkyrka med korsformad plan uppfördes 1686. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på annan plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - III: Den murade kyrkan uppfördes 1854-57 efter ritningar av arkitekt C. G. Blom-Carlsson och består av ett rektangulärt långhus vars korparti avdelats till ett smalare kor med flankerande biutrymmen, däribland sakristia. Torn i väster.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören är oförändrad och typisk för byggnadstiden; de vitputsade murarna genombryts av stora, rundbågiga fönsteröppningar samt artikuleras med hörnpilastrar, listverk, bågfriser och klassicerande portalomfattningar. Långhusets sadeltak är belagt med skiffer medan tornhuven och spiran är plåtklädda. Ingångarna är förlagda i väster via tornets bottenvåning samt mitt på långhusets nord- och sydsida. Kyrkorummet täcks av ett tredingstak. Av den samtida inredningen återstår predikstolen. Vid den omfattande restaureringen 1936, med Einar Lundberg som arkitekt, slogs tunnvalv över koret. Vid samma tillfälle konserverades och uppsattes en altaruppsats från 1600-talet, ursprungligen från den timrade korskyrkan.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.