Stäng fönster Gotland kn, VISBY LÅSET 7 KV LÅSET 7
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| KVARTERET LÅSET - Kvarteret Låset ligger på den mellersta delen av norra Klinten. Det gränsar till Nygatan i väster, Norra Murgatan i öster, Uddens gränd i norr och väster samt Murgränd i söder. Innan området för nuvarande kvarteret Låset började bebyggas, under 1700-talets andra hälft, utnyttjades marken som åkerjord. Kvarteret utgjorde tillsammans med större delen av kvarteren Remmaren och Östermur den så kallade Biskopsåkern fram till 1700-talet. Det var åkermark som finns dokumenterad som kyrkans egendom sedan 1500-talet. Åkern var avsedd för försörjningen av biskopen vid Mariakyrkan som ligger strax nedanför klintkanten. Gränsdragningen av denna åker gick längs kvarterets västra och norra gränser och följde därmed sträckningen av Uddens gränd. Kvarteret Låset avstyckades och infästes 1782, samtidigt som den övriga marken inom Biskopsåkern. Kvarterets mark bebyggdes sannolikt delvis tidigare, på vissa tomter förekommer tomtägare redan under 1750-talet. Tomterna är liksom på övriga Klinten relativt små. Tomtindelningen är i stort sett den samma idag som på kartan från 1883 och går med stor sannolikhet tillbaka på infästet från 1782. Före den nu rådande fastighetsindelningen tillhörde kvarteret Klinterotens fjärde kvarter med tomterna 100-107 och 128-133. Tomterna 131-133 motsvarade nuvarande Låset 15 (tidigare Låset 3) plus en liten del, längst åt norr, som sedan 1960 ingår i Låset 14. Fram till 1960 utgjordes huvuddelen av nuvarande Låset 14 av två tomter, Låset 1 och 2. Större delen av kvarterets bebyggelse är uppförd mellan 1700-talets andra hälft och 1800-talets mitt. Kvarteret Låset beboddes fram till sekelskiftet 1900 främst av sjömän, deras änkor, arbetare och hantverkare. På de tomter där nyare byggnader uppförts har tidigare funnits äldre trähus från 1700- och 1800-talet. Kvarteret karaktäriseras av denna äldre småskaliga trähusbebyggelse, med undantag av elevhemmet på Låset 14 från 1960 och arbetarbostäderna, även kallat fattighuset, på nuvarande Låset 15, uppfört 1861. Fattighuset har idag moderniserats och byggts om till äldreboende, men påminner fortfarande om den tid då Klinten var de fattigas stadsdel. De flesta hus i kvarteret genomgick renoveringar vid mitten av 1900-talet, vilka i flera fall även är mycket tydliga exteriört. Alla hus, förutom ett, är idag reveterade. LÅSET 7 - Fastigheten Låset 7 är belägen i den mellersta delen av kvarterets södra sida och angränsar till Murgränd. Utifrån kartmaterial och ägarlängd kan utläsas att den nuvarande tomten tidigare utgjorde en större tomtenhet tillsammans med nuvarande Låset 8 och att avstyckningen genomfördes under 1880-talet. Tomten bebyggdes sannolikt redan under 1750-talet, då den första ägaren kan identifieras. I husklassifikationen från 1785 nämns ett trähus med brädtak samt ett stall med brädtak. Detta trähus, är sannolikt det hus som låg med gaveln mot Nygatan på nuvarande Låset 8, ett hus som revs under 1950-talet. Det befintliga bostadshuset på Låset 7 har uppförts senare, troligtvis under 1800-talet. Byggnaden, ett reveterat och spritputsat om- och tillbyggt bostadshus har sannolikt en skiftesverksstomme. Taket var ursprungligen täckt med falor, men är numera tegeltäckt. Den äldre delen av huset skulle kunna vara rester av det stall som fanns på tomten, enligt 1785 års husklassifikation. Byggnaden, som idag tar upp större delen av tomten, finns markerad på kartor från 1883 och har till sin storlek varit oförändrad fram till mitten av 1960-talet, då den fick en lägre utbyggnad åt norr, in mot gården. I samband med 1960-talets tillbyggnad av bostadshuset revs troligen det uthus från omkring 1900 som var beläget i tomtens nordöstra hörn. Det ersattes av ett nytt uthus som är sammanbyggt med bostadshusets östra gavel och ligger i liv med gatan. Tomten avgränsas åt öster av ett plank med locklistpanel samt åt norr och mot gatan av vitkalkade murar. En svart järngrind leder in till gården från gatan. Tomten är till en del belagd med betongplattor samt till en mindre del bevuxen med syrén och några rosenrabatter kring en mindre gräsmatta. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7 Byggnadsminnet ingår ett samlat lagakraftvunnet beslut, daterat 2002-12-27, med tilläggsbeslut för fastigheten Bommen 3, daterat 2003-07-08. Beslutsdokumenten finns under anläggningen Gotlands kn, Visby, 84 fastigheter inkl gatumark, parkmark och torg på Klinten i Visby - klicka http://www.bebyggelseregistret.raa.se/svhus.asp?user=bygg&pass=information&disp=anlaggning&id=14512 |
