Stäng fönster Nässjö kn, SOLBERGA 1:10 NORRA SOLBERGA GAMLA KYRKA OCH NORRA SOLBERGA NYA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Norra Solbergas kyrkogård har förvisso en lång historia, jämnårig med gamla kyrkan som troligen uppfördes vid 1200-talets mitt, men lite är känt om äldsta tiden. Man kan förutsätta att den ursprungliga kyrkogården legat när inpå kyrkan och att den i äldre tid har utvidgats vid åtminstone två tillfällen; år 1663 då kyrkan förlängdes mot väster samt år 1750 då en korsarm mot norr uppfördes. Både tillbyggnaderna är nu borta. När nya kyrkan uppfördes 1898-1901 utvidgades naturligt nog kyrkogårdsmarken naturligt nog betydligt mot väster. Det verkar som om man hade en klar plan från början med kvartersindelning. Kvarteren söder och sydväst om nya kyrkan avsattes för allmänna gravar, medan de norra kvarteren nära ingången till kyrkogården samt två rader längs västra kanten avsattes som köpegravsområde. Gamla kyrkogården verkar av allt att döma ha lämnats orörd i samband med utvidgningen och inte tagits i anspråk för nya gravar. På flygfotografier från 1935 och slutet av 1940-talet syns hur samtliga kvarter är inramade av välklippta häckar, troligen liguster som man använt på andra håll. Även gräsmattan runt nya kyrkan är omgärdad av klippta häckar. På flygfotona syns de sociala skillnaderna tydligt - uppdelningen mellan köpegravskvarter och allmänna kvarter. I början av 1930-talet togs även den västra triangeln i anspråk för allmänna gravar. Vid samma tid började man diskutera att åter ta gamla östra delen av delen av kyrkogården i bruk och anlägga nya gravar där. Den gamla kyrkogården hade inget gångsystem utan samtliga gravar låg utbredda på gräsmatta, något som man önskade åtgärda. På det senare flygfotot ses hur man i slutet av 1940-talet har anlagt en gång längs med kyrkogårdsmuren och hur den östra delen har tagits i anspråk för köpegravar. När detta flygfoto togs, omkring 1945-47, hade man ännu inte förverkligat de planer som länsarkitekt Malte Erichs 1939 hade tagit fram gällande en utvidgning mot väster. Denna utvidgning kom till stånd först 1947 och omfattade en helt ny del väster om den befintliga kyrkogården. Den nya delen utformades på ett modernt sätt med regelbundna häckar i linjer som gravstenarna stod med ryggen mot, och i övrigt utan stenramar eller grusbäddar. Almallén från kyrkans västra ingång förlängdes in till den nya delen med en rönnallé. I linjen mellan den nya utvidgningen och den gamla kyrkogården vid södra kanten uppfördes 1961-63 ett bårhus, efter ritningar från Johannes Dahls arkitektkontor i Tranås. Redan efter knappt tjugo år var den nya kyrkogården i väster nästan full och 1965 utvidgades den mot norr, även den ”ceremoniplats” som rönnallén slutade i togs i anspråk för begravningsplatser. I samband med utvidgningen tog man även bort gamla muren som skiljde de två delarna åt, samt lade om kyrkogårdsmuren norr om kyrkan så att den överensstämde med den nya. 1982 var det dags för nästa stora förändring och den berodde också den på platsbrist, men även på önskemål om nya begravningsskick. Då invigdes den nya kyrkogården, helt skild från den gamla av landsvägen. Den nya kyrkogården är lika stor den befintliga gamla och innebär således en fördubbling av tillgängliga ytor. Längst upp i norra delen anlades en minneslund och 1988 anlades i anslutning till minneslunden en urnlund med två stenrösen med plats för namnskyltar. 2004 ändrades ett ännu outnyttjat kvarter till kistlund, mitt i kistlunden restes en hög sten med plats för namnskyltar. |
