Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Kinda kn, KÄTTILSTAD 3:1 KÄTTILSTADS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - KÄTTILSTAD

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1158, 1900: 1608, 1995: 405

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen i Kinda härad omnämns första gången 1306 och har sedan dess utgjort eget pastorat. Kyrkplatsen ligger på en hög moränås i Stångådalen, med vid utsikt över slättbygd och sjön Striern. Till kyrkan hör flera omkringliggande byggnader: gravkapell, kyrkstallar, skola (senare församlingshem) och sockenstuga.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Syllar till en träkyrkas kor har påträffats under nuvarande kyrkas golv. Spår av långhusets östvägg kunde också dokumenteras. Denna äldsta kyrka var knuttimrad och bestod sannolikt av rektangulärt långhus med ett närmast kvadratiskt, rakslutet kor. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den nuvarande stenkyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, en sakristia i norr och ett torn i väster. II: Enligt en äldre anteckning uppfördes en stenkyrka 1489. Om utseendet är föga känt. Den hade torn, sakristia och ett välvt långhus. Riven, förutom tornet, i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. III: Den befintliga kyrkan uppfördes av byggmästare Petter Frimodig 1760, intill föregångarens kvarstående västtorn. Tornets nedre våningar är ännu bevarade, medan dess nuvarande överbyggnad tillkom efter en brand på 1840-talet.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Fasaderna är putsade i en vitgul ton och genombryts av stickbågiga muröppningar. Långhuset täcks av ett sadeltak, valmat över östgaveln, medan tornet kröns av en svängd huv med lanternin. Ingång i väster via tornets bottenvåning samt direkt till korpartiet i sydost. Interiören har ett trätunnvalv med djupa hålkäl längs taklisten och en ovanlig dubbelläktare i väster. De dekorativa takmålningarna är utförda 1762 av Magnus Wikander, liksom fönstrens och altaruppsatsens draperimåleri. Han försåg även den nedre läktarens barriärer och sakristians tak med dekorationsmålningar. Altartavlan är tvådelad. Det övre motivet utfördes av Måns Griis 1702 och kompletterades senare, sannolikt 1762, med det nedre av Wikander. Interiören är osedvanligt välbevarad. Predikstolen övertogs från gamla kyrkan och är tillverkad senast 1725. Bänkinredningen är från 1762. Orgeln har kvar sin fasad ritad 1779 av Olof Tempelman för Per Schiörlins orgel, medan verket tillverkades 1942 av A Magnussons Orgelbygge. En välbevarad tidig gustaviansk kyrka, som inte på något genomgripande sätt påverkats av renoveringarna 1861-62, 1898 och 1932 (Johannes Dahl).

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.