Stäng fönster Ljusdal kn, NORDSJÖ 3:39 VÅLSJÖ KVARN
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Strånsjöbäcken eller Vålsjöbäcken som den också kallas, kastar sig 48 meter utför bergssidan i Vålsjö i Hälsinglands hösta fall. Fallet har utnyttjats till många olika vattendrivna verk. Vid storskiftet 1799 visar kartan sex olika anläggningar som benämns "såg och sqvaltekvarnar"". Vålsjö var då bodland till Säljesta och Kåsjö byar. Bonden på Kålsjö nr 5 Erik Andersson, köpte 1851 hälften av vattenfallets verk, skvalta, skäkt, vadmalsstamp, andra byggnader och jord vid Vålsjöbäcken. Den andra halvan ägdes av Olof Persson i Norr (?). Två år senare ansökte de två delägarna om att få anlägga en tullmjölkvarn istället för den gamla skvaltan. 1856 fick de tillstånd att anlägga kvarnen 1858 var den färdigbyggd och granskades inför skattläggning. Årtalet 1857 finns också målat på en bjälke i bottenvåningen. Kvarnen hade till en början två par stenar för grovmäld År 1864 köptes kvarnen av mjölnardrängen Lars Wilhelm Skalberg efter giftermål med Erik Anderssons dotter Brita. Därefter gick kvarnen i arv i tre generationer Skalberg innan nedläggningen 1955. Sedan 1974 ägs kvarnen och den intilliggande gården av siste mjölnarens son. Kvarnen drevs först med vattenhjul vilket byttes ut mot två mindre turbiner samtidigt som turbinhuset byggdes till troligen 1918. När den siste mjölnaren tog över kvarnen 1906 gjordes en renovering och modernisering. Då byttes de två gamla turbinerna ut mot en stor och naturstenarna byttes mot gjutna stenar. En tillbyggnad mot öster som innehåller förstuga och såhus, tillkom någon gång i 1900-talets början. I övrigt har ändringarna på byggnaden bara bestått av att trasiga fönster bytts mot gamla återanvända och ett plåttak har lagts över det gamla spåntaket. Samtidigt med turbinerna installerades även en generator i kvarnen och man fick elström inte bara till det egna behovet utan kunde även leverera elström till sex gårdar i grannskapet. Ända fram till kvarnens nedläggning 1955 fortsatte elproduktionen. Kvarnen är byggd i tre våningar. Den ursprungliga kvarnbyggnaden är uppförd i timmer, de senare tillbyggda delarna i resvirke. I översta våningen togs säden in. Där finns sädeslårar och nedsläpp för olika malningar. I mellanvåningen finns kvarnstenarna, en kross för havre och en skräddmaskin. I våningen längst ner finns utsläppen från kvarnen i våningen ovanför. Allt maskineri finns bevarat och kvarnen är fullt funktionsduglig om turbinen åter kan installeras efter en upprustning av turbinhuset. Färdstallet strax norr om kvarnen byggdes för att härbärgera böndernas hästar under tiden malningen pågick. Malningen kunde ta många timmar och ibland kunde också en övernattning bli nödvändig varför en kvarnkammare med eldstad finns i kvarnen. Vid fallet ovanför kvarnbyggnaden ligger en smedja som byggdes på 1920-talet. Smedjan är exteriört välbevarad och innehåller även en stor del av den ursprungliga utrustningen. Beslut om byggnadsminne 1994 |
