Stäng fönster Mjölby kn, LILLA SKOGSJÖ 1:1 HÖGBY KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Läs gärna hela dokumentet som finns bilagt! Högby kyrka I samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes 1871 revs de medeltida kyrkorna. Högby medeltidskyrka Högby medeltida kyrka var belägen ca 1 km norr om den nuvarande. Den rivna kyrkan var uppförd av kalksten sannolikt på 1100-talet med ett rektangulärt långhus och ett smalare absidkor. I väster fanns ett torn med avtrappad klockvåning, som sannolikt var samtida med kyrkan eller tillbyggt strax efter. Platsen utgörs nu av en ödekyrkogård. En romansk portalomfattning i sandsten från den gamla kyrkan murades in i det nya tornets övre våning. Den överflyttades senare till Historiska museet i Stockholm. Museet hade redan 1872 fått en medeltida järnsmidesornerad och läderklädd dörr som gåva av församlingen, vilken inlämnades av byggmästaren August Nyström. Ett flertal avbildningar av den gamla kyrkan finns bland annat av Brenner på 1670-talet, av Koch, Ihrfors mfl från 1800-talets början. Särklassigt bäst är den dokumentation som upprättades inför debatten om kyrkans rivning. Ritningarna togs fram för att visa att särskilt tornet var i för dåligt skick för att reparera. Kyrkan visar stora likheter med den bevarade kyrkan i Kaga. Kyrkans utseende finns också bevarat på ett par äldre fotografier i länsmuseets arkiv. Kyrkan revs strax efter det att den dokumenterats 1871. Västra Skrukeby medeltidskyrka Västra Skrukeby kyrkplats utgörs idag också av en ödekyrkogård. Den rivna kyrkan var uppförd av sten under äldre medeltid med rektangulärt långhus och smalare absidkor. Också kyrkan i västra Skrukeby finns avbildad vid ett flertal tillfällen. Liksom vid Högby har här både Brenner, Koch och Ihrfors gjort teckningar. Den bästa av dessa är den återgivna av Simonsson från mitten av 1800-talet. Teckningen visar kyrkan med långhus, kor och rundad absid. Framför ingången finns ett lågt vapenhus av trä. Över långhusets västra del har en takryttare med klocktorn uppförts som ersättning för den klockstapel som Brenner redovisar väster om kyrkan. På Brenners teckning finns också antydningar om en sakristia norr om koret. Detta syns inte på teckningen ovan som visar kyrkan från söder. Västra Skrukeby kyrka stod kvar som gemensam kyrka under nybygget och revs först 1876. Kyrkogårdens historik Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från Lantmäteriets websida. Högby ödekyrkogård är idag en välskött fornlämning. Kyrkogården är liten och snarare rundad än rektangulär. Den ligger på en mindre kulle strax norr om Högby Frälsegård och utefter en mindre körväg mellan Frälsegården och Prästgården. Kyrkogården har en intakt trädkrans och kyrkogårdsmur. Den domineras idag helt av den berömda Högbystenen, en stor runsten som hittades i samband med att kyrkan revs. Den satt då inmurad i kyrkans sakristia. Stenen är rest mitt på kyrkogården. Stenen räknas som en av de förnämsta i landet. (nr Ög 82). Texten lyder på framsidan ”thukir resthi stin thansi eftir asur sin muthur bruthur sin iar eatathis austr i krikum” och baksidan ”kuthr karl kuli kat fim suni feal at furi frukn teks amutr aitathis asur austr i krikum uarth ohulmi halftan tribin kari uarth atuti auk tauthr bui thurkil rist runar” Toke reste denna sten efter Assur sin morbror, han ändades i Grekland. Fem söner hade gode bonden Gulle Föll vid Föret 1orädde kämpen Asmund Ändades Assur österut i Grekland Blev i holmgång Halvdan dräpt Kåre i Dundee?2 Död är ock Boe Torkel ristade runorna. Ytterligare fem runstenar har funnits på den gamla kyrkogården. Ög nr 83 hittades vid kyrkans rivning liggande på kant i södra väggen och är nu rest på prästgårdens ägor. ”thura sati stint hansa aftir suin sin rs urstr o ual tu” Tora satte denna sten efter sin son Sven som dog i Frankrike. Ög 84 satt inmurad i kyrkogårdsporten och är nu försvunnen. Texten är inte känd i hela sin längd. ”thurkil uk ilka risthu sin……” Torkel och Helga satte sten…. Ög 85 satt likaledes inmurad i kyrkogårdsporten och är numera försvunnen. ”hilf risti stin thansi iftir thuri” Hilf reste denna sten efter Tore. Ög 86 var en skadad kalkstenshäll (gravhäll) som efter framtagandet förbrändes till kalkbruk ”……tien thensa eftir………fathur……” (s)ten denna ef(ter)………fader….. Ög 87 var en kalkhäll med kors och runstensornament på båda sidor, Den upptäcktes vid rivningen och restes i prästgårdens park. ”thurun risti auk thi bruthr sunir tusta iftir sin fathur thurkil krist stin thansi aufti tusta” Torun reste, och bröderna Tostes söner, efter sin fader, jag Torkel ristade denna sten efter Toke (eller Toste). Förutom de många runstenarna av vilka alltså endast två återstår finns två äldre gravstenar i kalksten av tydlig 1600-talstyp resta på kyrkogården tillsammans med två vårdar av sen 1700–tidig 1800-talstyp. Den enda av dessa som är fullt läsbar är rest över Magnus Wellington från Blixtorp, död 1856. En arkeologisk undersökning genomfördes på kyrkogården 1996 i syfte att utröna om det rykte som fanns att Högby gamla kyrka varit byggd på en stor gravhög ägde riktighet. Vid undersökningen konstaterades att kullen bestod av raseringsmassor från den gamla kyrkan som täckte den ursprungliga kyrkogården som var belägen i en naturlig svag sandås. (Rapport Karina Nohrstedt UV-Uppsala 1996). Västra Skrukeby ödekyrkogård Kyrkogården finns idag kvar som ödekyrkogård. Den begränsas fortfarande av sina ursprungliga kyrkogårdsmurar och sin ursprungliga trädkrans som till största delen är intakt. Marken sköts av kyrkogårdsförvaltningen i Mjölby, som vårdar en större sammanhängande gräsyta som i övrigt täcks med en del större buskar som syrener mm. På häradskartan ligger Västra Skrukeby på en skarv, varför det mesta av byn finns på Mjölbybladet och kyrkan och ett par gårdar finns på Väderstadsbladet. Till skillnad från vid Högby framställs V Skrukeby kyrkogård som om kyrkan fortfarande finns kvar. Den revs slutligen 1876, året innan kartan publicerades. Vid Högby redovisas endast den nya kyrkan eftersom den gamla revs 1871. Av kartan framgår kyrkogårdens något oregelbundna form samt att kyrkan ovanligt nog var belägen i kyrkogårdens södra utkant, något som också framgår av Simonssons teckning av kyrkan ovan, sid 8. Västra Skrukeby kyrkogård övergavs emellertid inte efter kyrkans rivning och den sista begravningen ska ha ägt rum på 1940-talet. På kyrkogården står ännu 10 äldre vårdar, de flesta i kalksten med karaktäristiska former för 1600-talet. En av gravarna är grusad och försedd med stenram och ett smidesjärnsstaket. Vårdarna är genomgångna och tolkade av Gustafsson och Jonsson 2001 (Gustafsson/Jonsson 2001). Följande vårdar registrerades av dem. 1. AP Lindström d 1845 2. Anders Nilson i Hulje d 1680 3. Pär Ionson i Hulje ca 1650 4. Christ Bengtander i Skrukeby oifyllt ca 1650 5. Anders Bengtson i Vammelby d 1678 6. Bengt Månson i Vammelby d 1703 7. Måns Håkenson i Skrukeby d 1693 8. Majoren Broms och Sergeanten Björkdal d 1844 o 1836 9. Kyrkvärden Joh Danielsson Skrukeby Frälsegård d 1857 10. Nils Svenson i Hulje d 1693 |
