Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Falkenberg kn, HJULEBERG 2:6 ABILDS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 ABILD
BEFOLKNINGSTAL
1805: 750
1900: 666
1995: 130

FÖRSAMLINGSHISTORIK
Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING
Kyrkan ligger på en liten höjdsträckning i utkanten av bebyggelsen och ett stycke sydöst om
Hjulebergs gods, vars ägare länge innehade patronatsrätten till kyrkan. Läget ansluter till åkermarken i dalgången väster om kyrkan. Kyrkan är belägen i gränstrakterna mellan skogsbygden i öster och slättbygden mot kusten. Socknen som helhet domineras av stora kuperade skogsmarker. Abilds sn ligger i Ätradalens riksintresseområde som kännetecknas av ett levande, välhävdat agrart landskap främst präglat av 1800-talet men med lång kontinuitet i bosättningen. Hög fornlämningstäthet, kyrkbyar och medeltida kyrkor samt välbevarade herrgårdsmiljöer är andra inslag.
RASERAD KYRKA / RUIN
-

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING
Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med ett lika brett korparti, halvrunt avslutat i öster. I väster ett trätorn av samma bredd som långhuset. På norra sidan ett vidbyggt gravkor. I långhusets västra del torde betydande mursträckningar av den ursprungliga medeltida stenkyrkan ingå. I söder fanns fram till 1800-talet ett vapenhus. Vid en ombyggnad 1665-75 på initiativ av landshövding Bengt Lilliehöök, den dåvarande ägaren till Hjuleberg, förlängdes kyrkan österut. Samtidigt uppfördes på kyrkans norra sida ett gravkor för familjen Lilliehöök. Utbyggnaden bestod av en undre gravkammare och en övre del med stolrum för godsets ägare. Gravkorets överdel brukas nu som sakristia. Västtornets datering är inte känd.
EXTERIÖR OCH INTERIÖR
Kyrkan är utvändigt vitputsad och trätornet i väster är brädfodrat och vitmålat. Långhus och kor täcks av gemensamt sadeltak och tornets smalare överbyggnad kröns av en huv och lanternin. Huvudingångar i långhusets sydvästra del (en korportal igensattes efter restaureringsförslag från 1927 av arkitekt Knut Nordenskjöld). Kyrkan är även invändigt vitputsad och kyrkorummet täcks av ett tunnvalv av trä. Koret skiljs från långhuset genom en triumfmur med en bred båge. I början av 1950-talet framtogs takmålningar utförda 1767 av Johan Adolph Spaak. Mycket av kyrkans inventarier och inredning härrör från 1600- och 1700-talen

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2001.