Stäng fönster Töreboda kn, FÄGRE PRÄSTBOL 3:1 FÄGRE KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - FÄGRE BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1195, 1900: 2135, 1995: 841 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Fimmerstad införlivad efter 1571. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrka och prästgård ligger på sandimpediment på den uppodlade slätten, 1,5 km sydväst om Göta kanal och lika långt från järnvägssamhället i öster. Mot Fägrebäckens bro, 300 m söderut, leder en allé. Fägre socken ligger söder om Töreboda. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan har korsformad plan med ett smalare, tresidigt avslutat kor i öster samt torn i väster. Utbyggd sakristia i vinkeln mellan norra korsarmen och koret. Av den äldsta stenkyrkan, sannolikt uppförd under 1100-talet eller 1200-talets första hälft, återstår den större delen av långhuset. I öster fanns enligt avbildning i Peringskiölds Monumenta ett smalare kor (korets ursprungliga avslutning i öster är inte känd). Även västtornet härrör från äldre medeltid och är antingen samtida med eller något yngre än långhuset. Ett gravkor uppfördes 1586, på medeltidskorets sydsida, för Filip Bonde till Bordsjö-Säckestad, marskalk hos hertig Karl. Det nuvarande högkoret uppfördes 1665, men då som gravkor för Thord Bonde och Anna Wernstedt. Korsarmar tillbyggdes 1705, varvid medeltidskyrkans högkor och gravkoret från 1500-talet raserades. Sakristians uppförandetid är okänd. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans murar är putsade såväl ut- som invändigt och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Såväl korskyrkan som västtornet har kraftiga hörnlisener eller strävpelare. Västtornets romanska, dubbelvälvda ljudöppningar är delvis bevarade. Tornets nuvarande överbyggnad härrör från en genomgripande restaurering under 1887, under ledning av lektor Adolf Kjellström. Kyrkorummet är helt övervälvt. Långhusets två västliga travéer har senmedeltida stjärnvalv av tegel, vilket är unikt för landskapet. Även interiören förändrades till färgsättning och fast inredning under 1880-talet. Vid restaureringen 1951-52 under ledning av arkitekt Axel Forssén var dock avsikten att framhäva kyrkorummet äldre stilkaraktär. Bl a konserverades och återuppsattes då altartavla och predikstol från 1758 respektive 1705. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002. |
