Stäng fönster Stockholm kn, MIDGÅRD 10 S:T MATTEUS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS STADSMUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT. S:t Matteus kyrka byggdes 1901-03 efter ritningar av arkitekten Erik Lallerstedt (1864-1955) och invigdes 1903. Bland Erik Lallerstedt många uppförda byggnader hör monumentala bankpalats, kontorshus och institutionsbyggnader så som Tekniska högskolan. Han har även ritat Kungsholmens församlingshus och bostäder vid Helgalunden. S:t Peterskyrkan, en metodistkyrka, är förutom S:t Matteus den enda kyrka i Stockholm Lallerstedt har ritat. I Halland och Småland finns två kyrkor ritade av honom, Tjärby och Jäts kyrkor. S:t Matteus kyrka byggdes som ett kapell i Adolf Fredriks församling. Efter tysk förebild skulle kapellet, som då låg i fattiga arbetarkvarter, innehålla en bottenvåning med större kyrksal för nattvardsbarn, fattigbjudningar, föräldra- och ungdomsmöten, läsesal med bibliotek för arbetare, arbetsstuga för barn, pastorsexpedition mm. Arkitektens intentioner var även att, på ett för stadskyrkor ovanligt sätt, här rymma lokaler avsedda för välgörenhet. Kyrkan påminner på flera sätt om S:t Peterskyrkan, en metodistkyrka ritad av Lallerstedt 1899. Båda kyrkorna har sidoställda torn, olika församlingsutrymmen ligger på bv medan kyrkorummen ligger en trappa upp med liknande disposition. 1906 delades församlingen i tre nya församlingar: Adolf Fredriks, Gustav Vasa och S:t Matteus. I och med förändringen till församlingskyrka genomfördes 1907-08 vissa ändringar i kyrkan efter ritningar av Erik Lallerstedt. Bland annat inreddes ett gravkapell i flygeln utmed Vanadisvägen och kyrkans hela bottenvåning kläddes med kalksten. 1923-24 genomfördes om- och tillbyggnader för att öka antalet sittplatser i kyrkan. Det östra sidoskeppet byggdes till och koret förlängdes något åt söder. Genomgripande förändringar av interiören gjordes också, bl a målades den ursprungliga dekormålningen med rosenrankor över. Lallerstedt var arkitekt även för denna ombyggnad. KÄLLFÖRTECKNING ATA Antikvarisk-topografiska arkivet SSM Stockholms stadsmuseums arkiv Bohrn, E, Matteus kyrka i Stockholm, Sveriges kyrkor, Band V, häfte 3, Stockholm 1946 Kåring, G, Bygga församlingen ur krisen, Stockholm 1984 Lallerstedt, E, Matheuskapellet i Adolf Fredriks församling i Stockholm, Arkitektur 1903, nr 5 Malmström, K, Kyrkornas arkitekter. Förteckning över kyrkoarkitekter verksamma inom Svenska kyrkan 1860-1930, ort saknas, 1991 Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001 Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007. Sankt Matteus kyrka byggdes 1901-03 vid en gatukorsning i Vasastan och räknades till 1906 som kapell inom Adolf Fredriks församling. Kapellet/kyrkan var från början friliggande men inkomponerades successivt under 1920-talet i bostadsbyggelse. Ritningarna utfördes av arkitekten Erik Lallerstedt. Han stod även för 1920-talets stora om- och tillbyggnad. Kyrkan, som har putsade murar av tegel klätt med kalksten och vissa murar sedan 1906 klädda med huggen sten, uppfördes i jugendstil och är även influerad av anglosachsisk arkitektur. Nordfasaden med stort rundfönster och med huvudingång är vänd mot Vanadisvägen. Denna fasad och den västra, mot Dalagatan, är de bäst bevarade från den första byggnadsperioden. Södra och östra murarna fick sin nuvarande karaktär under 20-talets ombyggnad. I sydvästra hörnet, t. h. om koret, reser sig ett sidotorn. Huvudfasaden mot Vanadisvägen uppvisar en hög rundbågig nisch med ett rundfönster överst. En hög fritrappa t.h., nära nordvästra gathörnet, för upp mot huvudportalen som leder in mot vapenhuset och själva gudstjänstlokalen i byggnadens andra våning. Gudstjänstlokalen är en treskeppig hallkyrka sedan 1923 - 24, då koret förlängdes mot söder, sakristian uppfördes intill korets östmur, östra sidoskeppet tillkom och interiören fick sin nuvarande prägel. Från denna tid härrör Olle Hjortzbergs vägg- och valvmålningar i koret och även glasmålningen i dess altarmur. Kyrkans innertak genomgick förändringar och dess kassetter målades av Filip Månsson, som även målade predikstolen. Pelarna som med vida bågar öppnar sig mot sidoskeppen Ny bänkinredning insattes. Även läktarbarriärerna moderniserades. 1946 utförde Olle Hjortzberg målningen över orgelläktaren. Läktarunderbyggnaden är från 1985. Portalen i bottenvåningen under murnischen vid fritrappan leder mot den s. k . Kyrksalen, som utvidgades på 1920 - talet. Ett dörröverstycke här är målat av Olle Hjortzberg. Salen används för sammankomster. I anslutning härtill finns lokaler för bl.a. Kyrkans förskola. Det ursprungliga yttre nordöstra partiet av kyrkobyggnaden och med ena gaveln mot Vanadisvägen fungerade från början som gravkapell. Dess ingång befinner sig i motsatta gaveln, på gårdssidan. Detta enskeppiga rum har delvis bibehållit sin ursprungliga karaktär med öppna takstolar och höga väggpaneler av trä. Den tidigaste glasmålningen i korfönstret utåt Vanadisvägen komponerades av Augustin Montelius. 1958 ändrades kapellet till lillkyrka under ledning av arkitekten Åke Tengelin. En ny glasmålning utfördes av Einar Forseth. Ny bänkinredning insattes. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998 |
