Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Vimmerby kn, DJURSDALA 20:1 DJURSDALA KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - DJURSDALA

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 849, 1900: 1058, 1995: 441

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är belägen något avskilt på en hög terrasskant i byns norra del och har en vid utblick mot dalgången i norr. En klockstapel står strax söder om kyrkan (grunden lagd 1698). Till kyrkomiljön hör skola från senare delen av 1900-talet, församlingshem samt den forna fattigstugan (i privat ägo). Prästgården (i privat ägo) ligger en knapp km västerut i Lilla Vi. Socknen präglas av den småkuperade dalgången med odlingsmark samt de omgivande höga skogklädda bergen. Djursdala ligger en mil norr om Vimmerby.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Vid en restaurering 1939 påträffades under den nuvarande kyrkans golv grundmurar efter en äldre träkyrka. Denna var sannolikt medeltida och bestod av
ett rektangulärt långhus och smalare kor. Kyrkan brann ned 1691, varefter den nuvarande kyrkan uppfördes på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande träkyrkan uppfördes 1692 och består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, en sakristia i norr samt ett vapenhus i väster.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har kvar sitt utseende från byggnadstiden både till exteriör och interiör. Timmerväggarna är klädda med tjärade spån och genombryts av stickbågiga fönsteröppningar. Branta, spåntäckta takfall. Ingångar nu i väster, via vapenhuset, samt direkt till korpartiet i sydost. Kyrkorummet täcks av ett överhöjt brädvalv med blottade bjälkar. Interiören präglas av de rika, figurativa målningarna på väggar och tak, utförda 1707-08 av Petter Wadsten och Zackarias Hake, båda från Eksjö. Kyrkan genomgick en omfattande restaurering 1939, efter förslag av arkitekt Johannes Dahl. Ett äldre golv i kyrkans kor och mittgång frilades, bestående av kluvna och bilade furustockar. Äldre blomstermotiv framtogs på bänkinredningen, vilken också i bekvämlighetssyfte delvis byggdes om. Vid restaureringen 1939 avlägsnades en altaruppsats från 1753, till förmån för ett medeltida altarskåp. Altarskåpet från 1400-talets slut är ett kvalificerat målningsarbete, troligen av tysk proveniens (målningsutsmyckningen från 1707-08 är utsparad med utgångspunkt från altarskåpets form, vilket visar att den vid denna tid fungerade som kyrkans altarprydnad). Predikstolen i barock erhöll sin målningsskrud 1708. Västläktare med orgel från 1841.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Dopfunten i polerad kalksten är ett verk från senare delen av 1600-talet och härrör från Michael Hackes verkstad i Skänninge. Begravningsvapnen på läktarbarriären är gjorda till minne av Ryttmästaren Erick Gyllenbreder samt Löjtnanten Axel Adam Göös och hans två söner, vilka alla dog under ryska kriget 1704. Krucifix från 1753.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.