Stäng fönster Gävle kn, NORRTULL 28:2 GÄVLE TEATER
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Gävle teater är byggdes 1878 efter ritningar av stockholmsarkitekten A F Nyström. Denne utformade en byggnad efter kontinentalt mönster, men anpassad efter en mindre stads förhållanden. Byggnaden placerades i en bred esplanad med träd, planteringar och fontänanläggningar. Nyström hade som förebild operahusen i Paris, Wien och Dresden, vilkas arkitektur var stilbildande för denhär tiden. Utmärkande för den är att byggnadens ytter består av flera huskroppar vilka är sammanfogade till en helhet men att dessa avslöjar olika funktioner. Först består teatern av en rektangulär, tvåvåning del med långsidan mot söder, innehållande vestibul med biljettkassor samt foajé. Därefter kommer en kubisk mittbyggnad, täckt av en låg kupol - innehållande åskådardelen med trappvingar - och en därbakom upptornande huskropp med sadeltak och templets triangelgavel för scen och scenmaskineri. Byggnaden avslutas med ett lägre, tvärställt rektangulärt parti, avsett för skådespelare, kansli och lastbryggor. De olika delarna har drag av antikens praktbyggnader, först triumfbågsmotivet har med tre dörröppningar, så Pantheon - den klassiska kupolbyggnaden och till sist tempelbyggnaden. Teaterns grå fasad gjordes rikt utsmyckad med klassiska arkitekturrens olika element. Över entrén placerades tre runda nischer omgivna av ornamenterat ramverk och bärare av varsin skulptur, bröstbilder av Shakespeare, Moliére och Mozart. Även interiörernas publika lokaler inreddes och utsmyckades överdådigt, framför allt teatersalongen och foajén. Salongen gavs en inredning i rokokostil rikt ornamenterad med svepande och buktande linjer. Rummet färgsattes med mycket guld och ljusa mattade färger. Taket, balkongerna och logerna var rikt bemålade och dekorerade. Foajén som fungerade som café inreddes med rika bemålningar på väggar och tak med förgyllda detaljer på de pelare och pilastrar som indelar rummets väggar. Byggnaden har under åren genomgått fyra stora ombyggnader och renoveringar och ett flertal mindre. 1903 byttes salongens stolar ut till de nuvarande. Samtidigt övermålades en del av de rika bemålningarna i salongen och foajén, samt korridoren fick ny färgsättning. Exteriören gavs en ljus färgsättning. 1915 byggdes vestibulen om och portiken med balkong framför entrén tillkom. 1956-1958 tillkom det nya caféet i glas, interiörens färgsättning ändrades och vestibulen byggdes om. Även exteriörens färgsättning har ändrats ett flertal gånger. Ursprungligen hade denna en går färg med bruna snickerier och dess plåttak var grönfärgat. Under 1984-85 har teaterns interiör genomgått en stor renovering och ombyggnad. Teatersalongen och foajén har återställts så långt som möjligt i sitt ursprungliga skick och de ursprungliga målningarna har tagits fram. Korridorer och vestibulen har till största del givits den färgsättning teatern hade efter 1903 års renovering. Byggnadens exteriör har inte genomgått någon förändring. Vid teaterns norra fasad har en tillbyggnad gjorts under 1883-84 som via en gång i byggnadens höjd är förbunden med den gamla byggnaden. Tillbyggnaden innehåller bl.a. spelscen och artistutrymmen och har möjliggjort att teaterns lokalbehov har samlats under ett tak. Genom restaureringen av teaterns interiör har denna fått ett mycket betydande kulturhistorisk värde och utgör därmed ett av de viktigare kulturminnena i staden. Det är därför angeläget från kulturminnesvårdssynpunkt att även den äldre delens exteriör vid kommande renovering återfår ursprungligt utseende och originalfärgsättning. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2 |
