Stäng fönster Södertälje kn, YTTERENHÖRNA KYRKA 1:1 YTTERENHÖRNA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - ENHÖRNA BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 648, år 1900: 878, år 1995: - FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Sammanslagen med Överenhörna 1948 (Enhörna församling). Befolkningstalen avser Ytterenhörna. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan har ett dominerande läge i utkanten av tätorten Tuna på en höjd ovanför odlad mark som sluttar ned mot ett delvis utdikat vattendrag. Väster om kyrkan ligger Tuna gård. Socknen ligger tillsammans med den tidigare socknen Överenhörna på ett näs som går ut i Mälaren i den nordöstra delen av landskapet. Den medeltida kyrkan ingår i ett riksintresseområde som omfattar fornlämningar och äldre bybebyggelse i höjdlägen i ett sörmländskt odlingslandskap. Vid kyrkogårdsmuren står en rest, korsmärkt runsten. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av rektangulärt långhus, smalare absidkor, sakristia och korsarm på korets respektive långhusets nordsida, vapenhus framför långhusets sydportal samt torn i väster. Den romanska absidkyrkan, troligen uppförd under 1100- eller tidigt 1200-tal, är till sin planform bevarad helt intakt, förutom de murgenombrytningar som skett i samband med senare tillbyggnader. Västtornet är antingen samtida eller något yngre än långhuset. Kyrkan har även ägt ett östtorn, en mycket ovanlig företeelse i Södermanland. Östtornets västra gavel finns ännu delvis i behåll. Sakristia och vapenhus sekundärt tillbyggda under medeltiden. Den nordliga korsarmen, nära nog lika rymlig som det romanska långhuset, tillbyggdes 1756-58. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören är putsad och avfärgad i vitt. Långhusets och korets murkrön (som således innefattar partier av delvis nedmonterat östtorn) är lika höga och täcks av ett gemensamt sadeltak. De befintliga fönsteröppningarna härrör huvudsakligen från ombyggnaden 1756-56, då också västportalen bröts upp. Den nuvarande tornhuven med lanternin och kort spira tillkom efter en brand 1764. Så vitt känt hade medeltidskyrkan inga valv. Kyrkorummet nuvarande kryss- och tunnvalv härrör från 1722. En genomgripande restaurering företogs 1906 efter ritningar av arkitekt Fredrik Lilljekvist. Väggar och valv försågs då med en tidstypisk dekoration och den fasta inredningen förnyades. Vid restaureringen 1954 var målsättningen att återskapa kyrkorummet i ett skick som erinrade om det gamla, varför bland annat det tidiga 1900-talets dekoration avlägsnades. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002. |
