Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Oskarshamn kn, KYRKBACKEN 1 DÖDERHULTS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Uppförd på den gamla kyrkplatsen 1770-72 av byggmästaren Eric Eklund och murmästaren Jonas Zachrisson med Ryssby och Algutsboda kyrkor som förebilder. Beslut om nybyggnad hade tagits 1762. Ritningar utförda respektive anskaffade av kommissionslantmätaren Per Engström och handelsman Nils Wijkström. Ritningen till tornavslutningen blev sedermera "justerad" av byggmästaren. Den nya kyrkan ersatte en medeltida, tornlös kyrka. Kyrkan invigdes pingstdagen 1776 av biskop Carl Gustaf Schröder.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt, brett kyrkorum med rakt avslutat kor i öster, torn i väster och utbyggd sakristia i norr. Huvudingång genom tornet. Två ingångar på sydsidan till själva kyrkorummet samt ytterligare en ingång till en inbyggd läktare på sydväggen. Separat, senare upptagen ingång till sakristian. Murarna uppförda i natursten, putsade och avfärgade i vitt. Slätputs i omfattningarna. Oputsad sockel. Rött tegeltak.

EXTERIÖR - Kyrkan är ett typiskt och välbevarat exempel på den unika lokala blandstil, som präglade kyrkobyggandet i Kalmartrakten under periodens första decennier. Med sitt höga takfall, sitt låga torn och sina dubbla sidoingångar ger den snarare ett intryck av att vara medeltida. Själva tornet saknar ljudgluggar, dessa återfinns i stället i den nedre delen av den tvåvåniga lanterninen. Ursprungligen kröntes lanterninen av en eldurna istället för ett kors. Högt belägen ingång med snedställd trappa utanpå muren till den inbyggda herrskapsläktaren. Portalens omfattningar är endast markerade med slätputs på fasaderna. Dekoren i form av urnor och lister kring tornportalen härstammar sannolikt från 1817, då kyrkan om- eller nyputsades. Västgavelns fönster är upptagna först på 1800-talet, då även utvidgning av övriga fönster skedde.

INTERIÖR - Även den i huvudsak välbevarade interiören med sin blandning av rokoko och nyantik är tidstypisk. Altaruppställningen med målningen "Kristus i Getsemane" är utförd av Jonas Berggren, 1778. Tavlans omramning återgår på en ritning av Jean Eric Rehn. Predikstolen är tillverkad och skänkt av Anders Dahlström d ä år 1779. Förebilden återfinns i Maria Magdalena kyrka i Stockholm. I korgens medaljong kronprins Gustav Adolfs monogram. På väggen bakom predikstolen draperimålning, vars utformning tyder på att den sannolikt tillkommit först vid 1822 års renovering. Även altarbordet är troligen tillverkat av Dahlström eller av dennes son med samma namn. Den senare kan även vara mästaren till den Cederbaumska herrskapslogen på sydväggen. Ursprunglig altarring med omväxlande konkava och konvexa partier. Huvudläktaren med utbuktande mittparti, från kyrkans byggnadstid, fortsätter i sidoläktare vid nord- respektive sydväggen. De nedre läktare, som ursprungligen fanns, är ersatta med avbalkningar, som döljer nya läktartrappor. Orgelfasaden eventuellt utförd av Gudmund Rundgren 1775. Uppgifter finns dock även om att orgeln skulle ha tillhört den äldre kyrkan och tillverkats redan 1712. Vid överflyttandet till den nya kyrkan skulle den ha försetts med ytterligare dekor av Dahlström d ä eller d y. Bänkinredningen i fyra kvarter är numera inskränkt till två. Likaså har de ursprungligen fyra kvarteren med korbänkar ersatts med endast en bänk. Ursprungligen var inredningen, liksom numera, huvudsakligen målad i ljusare och mörkare blått med marmoreringar.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993