Stäng fönster Lerum kn, ALMEKÄRR 3:346 M.FL. HILLEFORS GRYNKVARN
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Hillefors grynkvarn är belägen invid Säveåns norra strand i Stenkullen. Anläggningen omfattar en grynkvarn, där man tillverkat havregryn, träränna och turbinhus, en fd såg och en benstamp. Kvarnverksamheten har bedrivits sedan 1800-talets slut men de nuvarande byggnaderna stammar i huvudsak från 1913 då verksamheten återuppfördes efter en brand. Själva kvarnbyggnaden är utformad i tegel medan ränna, såg och benstamp är byggda i trä. Säveån har ett slingrande lopp. På sina ställen flyter den lugnt i breda fåror och på andra håll smalnar den och bildar forsar. Flera partier i ådalgången utnyttjades för slåtter och bete. Där ån smalnar och bildar forsar finns talrika lämningar från äldre tiders vattenbruk. Flera kronokvarnar har sedan 1500-talet funnits vid bl a Knavrafors och Knavraström. Tullkvarnar och sågar fanns också vid Kusebacka, Hede, Gamlebo, Kullen och Ölslanda. Vid Kullen finns dessutom resterna av Sveriges första mekaniska bomullsspinneri, anlagt på 1790-talet. Hillafors grynkvarn med f d såg och benstamp i Stenkullen är idag den senast nedlagda kvarnen i Säveån. Kvarnrörelsen började i liten skala 1899 och utökades efter hand för att 1947 vara utbyggd till nuvarande omfattning. Egentligen starar kvarnens historia redan 1888 i om med att Andreas Andersson fick forsen i Säveån samt ett markområde avstyckat från Hunstugan. Det första dämmet i ån kom därmed att byggas. År 1894 stod den första riktiga dammbyggnaden klar. Den låg några meter uppströms den nuvarande och hade en fallhöjd på 2,22 meter. Vid ungefär samma tid drev Johan August Andersson en mindre snickerifabrik på platsen. Den lades emellertid ned inom kort. År 1899 hade Hillefors bygg ägare och den nya, Fridolf Johansson, farfar till siste brukaren, anlade tillsammans med brodern Karl en vattendriven grynkvarn. I korthet går det till så att havren skalas, rensas och krossas till gryn. De första åren gjordes krossgryn men snart gick man över till ångpreparerade havregryn. Vid sekelskiftet 1900 hade verksamheten utökats med en såg och en benstamp. Dessa gav sysselsättning när arbetet i kvarnen tröt. I benstampen krossades ben till mjöl för att användas till gödning. Traktens bönder kom till stampen med kreatursben och fick dem stampade till mjöl. När hemslakten förbjöds blev dock stampen omöjlig att driva vidare och verksamheten upphörde på 1930-talet. Sågen togs ur drift 1965. Åren 1905 och 1909 härjades grynkvarnen av bränder vilka troligen orsakades av gnistbildning från skalningen av havregryn som vi denna tid skedde med kvarnstenar. Kvarnstenarna byttes på 1950-talet mot s k slungskalare. År 1913 var kvarnen återuppbyggd, denna gång i tegel. Anläggningen har sedan utökats genom tillbyggnad av norra och södra flygeln, 1929 respektive 1940. År 1923 rasade den gamla kvarndammen vid en stor översvämning. Den återuppbyggdes 1924-25 till sitt nuvarande skick med en fallhöjd på 2,65 meter. Den består av en dammbyggnad med tillhörande bro för reglering av dammluckorna. År 1947 togs den lilla elektriska kraftstationen på Säveåns södra strand i drift. Den ersatte en station från 1918, det år då samhället försågs med elektrisk energi. Under 1980-talets slut har åtgärder vidtagits för att effektivisera kraftproduktionen. KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Västra Götalands län,1990-11-26, Dnr 21-108-90 |
