Stäng fönster Gotland kn, VISBY REMMAREN 12 KV REMMAREN 12
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| KVARTERET REMMAREN - Kvarteret utgör ett rektangulärt område på norra Klinten. Det angränsar till Nygatan i väster, Murgränd i norr, Norra Murgatan i öster samt Klinttorget i söder. Remmaren ingick tidigare i Klinterotens fjärde kvarter med tomterna nr 108-127. Spåren av verksamhet på Klinten från tiden före ringmurens tillkomst är magert. Eventuellt kan här ha funnits en spridd enkel bebyggelse. Kvartersområdet beskrevs som obebyggd mark och upptogs redan 1585 i en inventarieförteckning som ägd av kyrkan. Under 1600-talet benämndes området Biskopsåkern tillsammans med nuvarande kvarteret Låset samt delar av Östermur. Denna åker var tydligen avsedd för superintendenten - biskopen vid kyrkan S:ta Maria. Biskopsåkern och bredvidliggande Klockaråkern västerut brukades ännu under 1700-talet. En stadskarta från år 1748 visar att båda åkrarna tillhörde kyrkan. Då åkrarna på Klinten började bebyggas blev det i sådan omfattning att kyrkorådet 1737 ville ha byggnadsförbud på kyrkberget. Denna gång blev det ingen framgång så ett nytt försök gjordes år 1782. Detta år kom största delen av Biskopsåkern och därmed nuvarande kvarteret Remmaren att avstyckas och infästas. Tomterna intill Klinttorget infästes något senare. Under 1790-talet flyttades spöpåle samt schavott till Klinttorget från Stora Torget. Klinttorget utgjorde sedan spötorg under 1800-talet. Här hade man även hötorg för försäljning av hö, ved, och halm. Senare under 1800-talet kallades det för Nya Torget fram till 1912, då det fick sitt nuvarande namn. Murgränd i norr kallades tidigare förr Klockaregränd. Områdets gatubild är i stort sett oförändrad sedan 1851. Enligt husklassifikationen från 1847 bodde det många änkor i kvarteret. Fastighet nr 116 (Remmaren 14) står här upptagen som en handlare Luths trädgård. I övrigt var det personer med blygsam samhällsställning som bodde i kvarteret, exempelvis stadsarbetare, timmermän och sjömän. Av 1861 års husklassifikation kan utläsas att det då även fanns lite "finare folk" i kvarteret, en "landscancellist" Broander och ett par sjökaptener. Fastigheterna tillhörande dessa personer är värderade betydligt högre än övriga. Kvarteret har idag näst intill samma tomtindelning som erhölls vid avstyckningen 1782. Fastigheterna är indelade efter ett rutnätsmönster som omfattar 22 tomter. Bebyggelsestrukturen karaktäriseras generellt av huvudbyggnaden, ofta ett skiftesverkshus, beläget med långsidan i liv med gatan och med ett gårdshus i tomtens bortre del, mot kvarterets mitt. Fastigheterna avskärmas från insyn av höga träplank. Numera hör Klintens bebyggelse till de mer exklusiva bostadsområdena innanför ringmuren. REMMAREN 12 - Remmaren 12 är belägen i kvarterets södra ände ut mot Klinttorget. Tidigare benämndes fastigheten Klinteroten IV:118 och tomten infästes inte förrän 1786, men har sedan dess bevarat sin tomtgräns. I husklassifikationen från år 1785 noterades dock redan det året en ägare till tomten, som var bebyggd med ett trähus med brädtak. Vid 1880 hade en lada tillkommit i fastighetens nordvästra hörn samt ett gårdshus längs västra fastighetsgränsen. Kring sekelskiftet 1900 byggdes denna gårdsbebyggelse ihop samtidigt som ytterligare ett gårdshus uppfördes, öster om ladan. Före 1936 hade både ladan och det östra gårdshuset rivits. Omkring 1960 revs även det äldre gårdshuset och ett nytt uthus byggdes, vilket harmonierar väl med huvudbyggnaden. Idag innefattar fastigheten bostadshuset i skiftesverk från 1780-talet. Det har synliga rödfärgade, tjärade bulor och tegeltäckt masardtak. Bostadshuset är placerat med långsidan mot Klinttorget, uthuset invid västra fastighetsgränsen. Tomten är inte avgränsad på det sätt som är vanligt för resten av kvarteret, med höga plank och murar. Istället finns en öppen infart vid bostadshusets västra gavel. I anslutning till denna finns en röd/brunmålad gårdsgrind i stående panel med segmentbågeformad överkant. Grinden är placerad mellan bostadshuset och uthuset. Mot grannfastigheterna i väster, öster och norr avgränsas tomten via murar. Hela gårdsmiljön, byggnaderna inkluderat, ger ett enkelt, ålderdomligt intryck med planteringar av fruktträd, fläder, hassel, murgröna och rosor. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 2. (2003). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-53-7 |
