Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Danderyd kn, DANDERYD 2:17 M.FL. DANDERYDS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS LÄNS MUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT
Danderyds kyrka uppfördes omkring år 1400 som en liten enskeppig gråstenskyrka med sakristia. Vid 1500-talets mitt försågs kyrkan med kalkmålningar av vilka fragment återstår i kyrkans äldsta nord-östra delar. Den lilla gråstenskyrkan byggdes ut under 1600-talets första hälft och fick då sin nuvarande form och kyrkorum med kraftfulla valv.

Kyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.

Danderyds församling låg under medeltiden i Danderyds, eller som det då hette, Danarös skeppslag. Danarö betyder möjligen "gravröset över danskarna", men vilket av Danderyds fornminnen som åsyftas vet man inte. Då Danarö socken omnämndes år 1298 bedömdes den som fattig i jämförelse med grannsocknarna.

Danderyds församling var från församlingsbildningen och under hela senmedeltiden sannolikt underställd S:ta Clara kloster i Stockholm. Från 1520 låg Danderyd och norra Lidingö församlingar som annex under Täby. Enligt ett brev från Drottning Christina från år 1653 blev Danderyd då ett eget pastorat. Till pastoratet hörde då även delar av Lidingön, som tillhörde Djursholmsgodsets ägor. 1907 blev Lidingö en egen församling.

En kyrka på platsen är omnämnd redan år 1314, vilket innebär att den nuvarande kyrkan har haft en föregångare, möjligen en träkyrka, men det finns inga spår av den bevarade.

När den nuvarande kyrkan uppfördes omkring år 1400 var den en liten gråstenskyrka. En ny epok i kyrkans historia inleddes på 1500-talets början då släkten Banér på Djursholm fick patronatsrätt i kyrkan. Familjen Banér bekostade under 1500-talet kalkmålningar i kyrkan och en utvidgning åt söder. Kyrkan fick därmed formen av en kvadratisk, tvåskeppig hallkyrka. Ytterligare en utvidgning åt väst bekostades av familjen Banér under 1600-talets början, då kyrkan fick sin nuvarande form. Lidingö låg vid tiden under Djursholms gods och familjen Banér bekostade även Lidingö kyrka, uppförd år 1623.

KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvariska-topografiska arkivet
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
SLM Stockholms läns museum, arkivet
Juel, Eric, Upplands kyrkor, Band I, Danderyds kyrka, Uppsala, 1947
Kilström, Bengt Ingmar, Upplands kyrkor - 7 A, Danderyds kyrka, Eskilstuna, 1991
Kulturmiljöhandbok för Danderyds kommun, Antagen av Kommunfullmäktige 10 juni 1991
Nilsson, Christina, Kyrkguiden, Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm, 1995
Sveriges kyrkor, Uppland, Band 1, Danderyd, Värmdö och Åkers Skeppslag, Stockholm 1918

Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.

I likhet med flertalet medeltidskyrkor i Uppland är den i Danderyd uppförd i en trakt som är bebodd sedan järnåldern. Danderyd benämndes förr Danarö och sockennamnet dyker upp i hävderna 1298. I våra dagar går den livligt trafikerade motorvägen E3 tätt intill kyrkan, som har ett fritt läge i utkanten av villakvarter. Den nuvarande kyrkan är byggd av gråsten med tegel i gavlarnas rösten. Dess äldsta byggnadshistoria är okänd och objekt för skilda tolkningar. En teori lyder, att den lilla sakristian i norr utgör de tidigaste murpartierna och att den först stått intill en träkyrka. Vid någon tidpunkt, okänt när, revs träkyrkan. Den ersattes av en murad salkyrka i hög- och sengotisk stil med två kryssvälvda travéer. Omkring 1550 dekorerades kyrkan med kalkmålningar utförda av Urian Olofson. De bekostades av kyrkans patronus, riksrådet Axel Banér på Djursholms slott. Målningarna hör till de fåtaliga som utförts i vårt land under Gustav Vasas tid. På 1570-talet innehades Djursholm av sonen Gustaf Banér. Han bekostade en utvidgning av kyrkan mot öster till dubbla storleken. Resultatet blev en i det närmaste kvadratisk byggnad med valven stöttade av en mittpelare. År 1600 halshöggs Gustaf Banér på Linköpings blodbad. Hans son Svante och hans maka Ebba, f. Grip, lät omkring 1620 bygga ut kyrkan mot väster och söder till dess nuvarande storlek. Gudstjänstrummet består av nio fack som bildar en treskeppig hallkyrka. Valven bärs av runda, kraftiga pelare. Under koret byggdes ett gravvalv för ätten Banér. I början av 1600-talet tillkom mycket av kyrkans inredning i praktfull barock (se nedan, Övrigt). Från denna tid h ärrör även den slutna bänkinredningen. Huvudingången är förlagd till västgavelns mitt. Sadeltaket var klätt med tegel. Det ombyggdes 1753 och fick högre resning. 1757 påbörjades arbeten med fönstren som successivt erhöll samma storlek och som bevarats till våra dagar. Läktaren i väster byggdes 1794 då kyrkan fick sin första orgel. 1883 utbyttes takteglet mot spån. En invändig renovering 1915 omfattade bl.a. framtagning av de överkalkade muralmålningarna och av ursprunglig färg på bänkar och vissa inventarier. Under en restaurering 1976 uppfördes ett porthus i norr. Härifrån leder en trappa ned till nybyggda servicelokaler under jord, i vinkeln mellan långhus och sakristia. Vid fortsatta restaureringsarbeten 1979-80 justerades golv och bänkar.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996-1999