Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Säffle kn, VÄSTBRO 1:4 BRO KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - BRO

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1212, 1900: 1295, 1995: 1064

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan har ett dominerande läge på en kulle i utkanten av samhället Värmlandsbro på Värmlandsnäs. Kyrkplatsen har sannolikt medeltida ursprung. Den stenkyrka som står på platsen härrör främst från 1700- och 1800-talen.

RASERAD KYRKA / RUIN –

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia i norr samt torn i väster. Kyrkans byggnadshistoria är inte närmare känd. En källa anger att en gammal stenkyrka fanns här vid 1600-talets slut (Landshövdingsberättelsen 1692). Troligen var denna av medeltida ursprung. Huruvida partier ingår i den befintliga är obekant. Den nuvarande kyrkans planform är troligen resultat av ombyggnader, möjligen i flera etapper under 1700-talet. Långhuset förlängdes i väster och torn tillbyggdes vid 1700-talets mitt (beslutat 1735, färdigställt 1776). Möjligen tillkom då också det tresidiga korpartiet. Sakristian tillbyggdes 1815.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans murar är vitputsade såväl ut- som invändigt och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Västtornets överbyggnad fick nuvarande utformning 1895, efter ritningar av arkitekt Carl Möller. Ingången är förlagd i väster via tornets bottenvåning. Även kyrkorummet präglas till stor del av förändringar under 1800-talet; långhuset täcks av ett brädvalv med kraftigt markerad taklist från 1815-16, den rymliga läktaren samt orgelfasaden härrör från 1861. Altaruppsatsen från 1680 skänktes av Bengt
Rosenbielke och hans hustru Christina Hildring. Den ombyggdes delvis 1749 av Isak Schullström. Predikstol från 1755. En restaurering såväl in som utvändigt utfördes 1936-37 med Bror Almqvist som arkitekt. Kyrkorummets och de fasta inventariernas fick en ljusare färgsättning vid restaureringen 1975-76, då också läktarunderbyggnad tillkom.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.