Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Mellerud kn, SKÅLLERUD 1:21 SKÅLLERUDS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995: SKÅLLERUD
BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 721, år 1900: 1972, år 1995: 1613

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen är belägen vid Vänern på gränsen mot Dalboslättens norra del, en knapp mil norr om Mellerud. Kyrkan är högt belägen med utsikt över sjön på Kyrkudden vid sjön Närens norra ände. Kyrkan, prästgården och en del andra välhållna träbyggnader, utgör en avskild enhet.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: En träkyrka, av i övrigt okänd utformning, fanns troligen under medeltiden. Kyrkan genomgick förändringar 1593, eventuellt nybyggdes den då helt. En tidigare uppfattning gör gällande att koret alltjämt finns bevarat i den befintliga kyrkan, vilket dock inte bekräftats vid en nyligen utförd undersökning (se nedan). Sannolikt helt riven i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den befintliga träkyrkan består av ett rektangulärt långhus, ett smalare och tresidigt avslutat kor, sakristia i norr och torn i väster. Kärnkyrkan uppfördes i sin helhet 1676-79, på bekostnad av den lokale bruksägaren Paul Rokes. Västtornet uppfördes 1746. Sakristian tillkom 1973, efter ritningar av arkitekt Ingeborg Waern Bugge. Då revs en vägg som sedan 1925 avdelat korets östra del till sakristia (och som i sin tur föregicks av en skärmvägg).

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans ytterväggar har haft brädfodring allt sedan 1700-talet, vilken flera gånger förnyats. Exteriörens röda färg omtalas för första gången vid 1800-talets början. De nuvarande, rektangulära fönsteröppningarna fick sin form 1855. Långhuset och det något lägre koret har skiffertäckta sadeltak, valmat över korets östvägg. Den slanka tornkroppen kröns av en kort spira. Ingång i väster via tornets bottenvåning. Det tunnvälvda innertaket dekorerades 1682 av den västsvenske målaren Erik Eriksson Grijs. Av denna rika utsmyckning återstår målningar på triumfbågsväggen, ovan orgelläktaren och på läktarbröstningen. Vid restaureringen 1924-25, utförd av arkitekt Axel Forssén, var avsikten att framhäva kyrkorummets 1600- och 1700-talskaraktär. Altaruppsats och predikstol - förvärvade 1679 och delvis omgestaltade 1760 av den värmländske bildhuggaren Isak Schullström fick då tillbaka sin ursprungliga färgsättning.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000.