Stäng fönster Katrineholm kn, FLODA KYRKA 1:1 FLODA KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - FLODA BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 2956, år 1900: 3943, år 1995: 2125 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i den östra delen av sörmländska sjöplatån. Flodabygden utgör riksintresseområde och omfattar bland annat kyrkomiljön med prästgård, sockenstuga, kyrkskola, sockenmagasin och fattigstuga. Kyrkan ligger på en moränhöjd i gränszonen mot skogsmarken på något avstånd från den odlade bygden. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett treskeppigt långhus med ett lika brett och rakt avslutat korparti; det norra sidoskeppet innefattar i väster ett torn, med dopkapell inrett i bottenvåningen. På långhusets nordsida finns en vidbyggd sakristia och på östsidan, något förskjutet i norr, det Kaggska gravkoret. Av den äldsta stenkyrkan, sannolikt uppförd under 1100-talet, återstår delar av långhusets nordmur (murverket blottat 1965-66). Dess östliga avslutning är okänd. Samtidigt eller något senare uppfördes ett västtorn, varav sydmuren ännu återstår. Kyrkan erhöll salformad plan efter en ombyggnad under medeltidens senare del. En sakristia uppfördes sannolikt samtidigt. Kyrkorummet välvdes senast vid 1400-talets mitt och dekorerades några årtionden därefter med målningar av Albertus Pictor. Vid 1600-talets mitt breddades långhuset med ett sidoskepp i söder, efter en donation av fältherren Lars Kagg. Änkan Agneta Ribbing lät uppföra gravkoret över Lars Kagg (död 1661), som till sitt yttre stod färdigt 1666 efter ritningar av Erik Dahlberg. Troligen i slutet av 1660-talet lät man utvidga den medeltida sakristian. Vid en genomgripande ombyggnad 1885-1888, som dock sparade det nordliga sidoskeppet, utvidgades kyrkan i söder med ytterligare ett skepp. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - För ritningarna till 1880-talets ombyggnad svarade arkitekt Axel Herman Hägg med Adolf Kjellström som byggledare. Floda är en av landsbygdens största och förnämsta kyrkor i nygotik och tillhör genom att Hägg hade starka förbindelser med engelsk kyrkokonst, de få stora svenska kyrkor i Sverige som är påtagligt engelskinfluerade. Kyrkans murar är klädda med putsat fasadtegel. Taket är täckt av skiffer. Ingångar mitt på västgaveln och på sydsidan där ett vindfång och ett litet hörntorn byggts ut. Orgeln är placerad på en läktare i mittskeppet. I norra sidoskeppets senmedeltida stjärnvalv finns en svit välbevarade målningar av Albertus Pictor med bland unika motiv hämtade från folksagor och ballader. På högmurarna och i koret finns målningar utförda efter Häggs kartonger. Altaruppsatsen är från kyrkans ombyggnad på 1880-talet, medan predikstolen härrör från 1662. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002. |
