Stäng fönster Stockholm kn, NORRA DJURGÅRDEN 1:1 NATURHISTORISKA RIKSMUSEET
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSLAG TILL STATLIGT BYGGNADSMINNE - Naturhistoriska Riksmuseet utgör sedan 1935 statligt byggnadsminne. Uppförande av byggnadskomplexet inleddes med en envåningsbyggnad för valmuseet 1907-08. Museet stod färdigt 1916. Huvudbyggnadens norra del disponerades för de zoologiska samlingarna. I söder avgränsas museets förplats av den mineralogisk-geologiska byggnaden. En pendang till denna för etnografiska museet var planerad på andra sidan Vegamonumentet, men kom inte till utförande. Botaniska museet bildar fond för Vegamonumentet. I museets om- och tillbyggnad i anslutning till östra flygeln har planetariet tagits i bruk 1992. Den norra tillbyggnaden för utvidgade basutställningar färdigställdes 1993. Riksmuseet är ett monumentalt byggnadskomplex i nationalromantisk stil, uppfört efter ritningar av arkitekten Axel Anderberg. Huvudbyggnaden ligger orienterad mot Roslagsvägen, med stora påfartsramper upp mot huvudingången, vars huskropp kröns av en stor kupol och lanternin. Flyglar med samma höjd och formspråk flankerar huvudbyggnaden. Fasaderna är murade i Helsingborgstegel med terrassmurar och socklar i granit. Taket är täckt med svart, glaserat tegel och torn och kupoler täcks av kopparplåt. De stora tillbyggnaderna ligger dolda på husets baksida mellan sidoflyglarna. Byggnadsminnet omfattar även Vegamonumentet, RAÄ- nummer Stockholm 135:1 http://www.kms.raa.se/cocoon/fmis-public/visa?objektid=10009101350001 STATENS FASTIGHETSVERK - Naturhistoriska riksmuseet har sitt ursprung i Kungl. Vetenskapsakademiens samlingar. Under 1800-talets etablerades museet som en forskningsinstitution med olika avdelningar för biologi, entomologi, botanik och mineralogi. Museet har fortfarande en särskild roll som både utställningsmuseum och forskningsinstitution. 1901 beslutades om ett nybygge i Frescati. Vetenskapsakademiens byggnader på andra sidan Roslagsvägen uppfördes vid samma tid och i likartad arkitektur. Ända fram till 1965 stod Riksmuseet under Vetenskapsakademiens överinseende Naturhistoriska riksmuseet utformades efter det sk kamsystemet - en huvudlänga med separata flyglar för de olika avdelningarna. Det gav möjlighet till framtida utbyggnader av flyglarna, oberoende av varandra. De olika avdelningarna fick också separata trapphus och vestibuler. Arkitekturen har anknytning till historisk karolinsk barock, som stöpts om i en då modern geometriskt uppbyggd jugendstil. Fasaderna fick en yttre beklädnad av mörkt tegel och med ljus granit i lister och fönsteromfattningar. Både interiört och exteriört är dekoren rik och inspirerad av djur och natur. Byggnaderna har byggts ut i etapper under perioden 1990-2003. Den utvidgade östra flygeln innehåller utställningshall för basutställningar, filmsal, hörsal och biljettkassor. En ny entré från markplanet har förbättrat tillgängligheten. Det äldre trapphuset har utvidgats ner till restaurang och hörsalar. Åren 1990-1994 genomfördes omfattande om- och tillbyggnader. Museet behövde bland annat en ny teater. Omniteatern, en tolvkantig byggnad, 35 meter från källarplan till tak, blev klar 1992. Teatern är elliptisk med en brant salong med plats för cirka 300 personer. Filmduken i taket är 23 meter i diameter. Östra flygeln genomgick också en ombyggnad 1992. En ny utställningshall mellan östra flygeln och huvudbyggnaden färdigställdes 1994. Hallen omfattar 3 100 kvm i två plan. I en tillbyggnad finns en hörsal för 300 personer, en filmsal för 100 personer och skyddsrum för omistliga samlingar. KÄLLOR: Angående förslag till statligt byggnadsminne samt förslag till skyddsföreskrifter, Riksantikvarieämbetet, 1993-06-18, 5302/92, Statens fastighetsverks hemsida. www.sfv.se. 2007 |
