Stäng fönster Åre kn, HANDÖL 5:1 HANDÖLS KAPELL
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA - Handöls kapell byggdes för samisk allmoge i Åre- och Undersåkersfjällen, men kunde även nyttjas av befolkningen i Handöls och Bunnervikens byar. Kapellet var i bruk åtminstone från 1804. Den enkla byggnaden är timrad och består av rektangulärt långhus med rakslutet korparti och ett vapenhus i väster med en klockställning vid västgaveln. Ingång på vapenhusets södra sida. Nuvarande vapenhus ersatte ett äldre och mindre 1946-48. Ytterväggarna har tjärad stående panel, sadeltaken över långhus och vapenhus är spåntäckta. Fönstren är rektangulära. Kyrkorummet täcks av valmat tredingstak, väggar och tak är panelade och vitmålade. Altarskåpet från senmedeltiden (skulpturerna kopior), predikstolen från 1649, tillskriven Per Ifwarsson, och ytterligare ett par föremål är övertagna från Frösö kyrka. Den öppna bänkinredningen från 1948-49 ersatte lösa sittbänkar. Efter att Vallbo lappkapell färdigställts 1863 stod kapellet i Handöl öde till 1891 då det iståndsattes och invändigt kläddes med pärlspåntspanel (avlägsnad 1946-48). 1914 målades exteriören troligen gul och interiören vit. 1946-48 restaurerades kapellet efter förslag av arkitekten Gösta Rollin. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002. HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 -Handöls kapell byggdes för lappallmogen i Åre- och Undersåkersfjällen på tillskyndan av pastor lapponum Lars Erik Festin d.ä. men kunde även nyttjas av befolkningen i Handöls och Bunnerviks byar. Byamännen ansvarade för resningen av byggnaden, medan samerna stod för dörrarna, fönsterna och inredningen. Kapellet i Handöl var i bruk åtminstone från 1804 och invigdes 13 juli 1806. Kapellet hör nu till Åre församling sedan lappförsamlingen upplösts. Nuvarande vapenhus tillkom vid renoveringen 1946-48. PLAN OCH MATERIAL - Liten rektangulär byggnad med kor i öster och lägre vapenhus på västra gaveln med ingång på dess södra sida. Ingången var från början direkt på västra gaveln där även klockbocken var fästad. Sakristia saknas. Byggd i timmer, klädd med stående tjärad locklistpanel. Tidigare var endast västra gaveln och knutarna klädda med panel. Taken belagda med spån. EXTERIÖR - Enkel träbyggnad med branta takfall. Taknocken prydd med en genombrutan takkam och två flöjlar. Ursprungligen var en klockbock fäst vid västgaveln bestående av fyra stolpar som bar upp ett "litet trätorn". Exteriören delvis förändrad i och med tillkomsten av ett vapenhus, panel på alla sidor samt trätjärning av fasaderna. INTERIÖR - Innerväggarna klädda med stående vitmålad panel, ljusblått spegelvalv med blå- och gulmarmorerad taklist. Ursprungligen saknade väggarna och innertaket panel. Kyrkorummet var "brokigt beprytt på flera ställen, av en bondmålare med blå och vita blommor...". Merparten av inredningen övertagen från Frösö kyrka. Det enkla altarskåpet är från senmedeltiden. I altarringen ingår delar av en gammal bänkinredning från 1600-talet. Predikstolens korg från 1649 är troligen utförd av norrmannen Per Ifwarsson. Delar av ljudtaket är uppsatta som prydnad under taklisten över altaret. Ursprungligen fanns ett mindre rektangulärt fönster över altarskåpet. Bänkinredningen från 1946-48, tidigare lösa rygglösa bänkar. Läktare saknas liksom kyrkorgel. I koret är placerat ett mindre orgelharmonium. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997 |
