Stäng fönster Västervik kn, PILA 1:1 HALLINGEBERGS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA - FÖRSAMLING 1995 - HALLINGEBERG BEFOLKNINGSTAL 1805: 1699, 1900: 3188, 1995: 2215 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger mycket högt i den kraftigt kuperade dalgången och 400 m väster om Hallingebergsån. Till miljön hör ett sockenhus i sten samt skolhus och kyrkstallar. På en närbelägen höjd i nordost ligger prästgården, kring sekelskiftet 1900, och tidigare, omtalad för sin imponerande trädgårdsanläggning. Både kyrka och prästgård har ett dominerande läge med vid utblick över dalgången. Hallingeberg ligger nordväst om Västervik. RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltida träkyrka av okänd utformning. En murad och välvd sakristia, av okänd ålder, hörde också till kyrkan. Riven i samband med att en ny kyrka uppfördes på samma plats (eventuellt kan äldre murrester ingå i den nuvarande kyrkans sakristia). DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING: II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1759-60 av kommissarie Anders Hanqwist med klockaren Anders Hansson, Kärna och byggmästaren Anders Her(r), Västervik, som underentreprenörer. Kyrkobygget bekostades delvis av en donation av Anna Hansdotter Cederflycht, Helgerum, ägare till Ankarsrums bruk i socknen. Ritningar till kyrkobygget hade utformats av biskop Andreas Rhyzelius 1752. Samma år förelåg också en ritning utförd av arkitekt Carl Hårleman, ÖIÄ, vilken dock förkastades av församlingen. Den efter Rhyzelius förslag grundlagda kyrkan befanns av församlingen vara för liten och ej uppfylla villkoren i donationsbrevet. Rhyzelius upprättade 1755 en ny plan och en utökad grund lades efter denna. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, en sakristia i norr samt torn i väster. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Välbevarad exteriör i senrokoko med putsade murar avfärgade i vitt och djupt indragna stickbågiga fönsteröppningar. Ett brutet sadeltak täcker långhuset, nu skiffertäckt (ursprungligen spån). Västtornet återgår på Hårlemans ritning och kröns av en karaktäristisk, klockformad huv. Ingång i väster via tornportal i norr samt direkt till korpartiet i söder. Även interiören är välbevarad och framstår som typisk för byggnadstiden. Ett trätunnvalv på en profilerad taklist täcker kyrkorummet. Kyrkorummets nuvarande färgsättning i vitt och grått härrör närmast från restaureringen 1973 efter förslag av arkitekt Tore Jangvik. Inredning från byggnadstiden. Altaruppställningen med ett krucifix mot en målad fond är liksom predikstolen och orgelfasaden sinidade av bildhuggaren Nils Österbom från Lida och målad av Magnus Wicander från Västervik 1774. Österbom och Wicander har även utfört dekoren ovanför altaruppställningen, bestående av en Jahvesol och änglahuvuden i relief mot en målad molnbakgrund. Läktarbarriär med målade bilder av Wicander. Ny, öppen bänkinredning anskaffades vid restaurering 1896-97. Den ombyggdes och erhöll raka gavlar 1936-37, efter förslag av arkitekt Kurt von Schmalensee. Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000. HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Uppförd 1759-60 av kommissarie Anders Hanqwist me klockaren Anders Hanson, Kärna och byggmästaren Anders Her(r), Västervik, som underentreprenörer. Bygget bekostades genom en testamentarisk donation av Anna Hansdotter Cederflycht, Helgerum, ägare till Ankarsrums bruk i socknen. Enligt hennes bestämmelser skulle byggandet stå under domkapitlets kontroll och biskop Andreas Rhyzelius upprättade själv 1752 en grundplan och gav direkiv beträffande kyrkans utformning. Samma år förelåg också en ritning, utförd av Carl Hårleman, vilken dock förkastades av församlingen. Bygget kom att avstanna i flera år på grund av att den ursprungligen lagda grunden av församlingen ansågs vara för liten och ej uppfylla villkoren i donationsbrevet. K Majt gav församlingen rätt och Rhyzelius fick 1755 upprätta en ny plan och Hanqwist lägga en ny utökad grund. Endast beträffande tornets utformning, med den karaktäristiska huven, användes Hårlemans ritning. Den nya kyrkan ersatte en medeltida träkyrka med murad och välvd sakristia på samma plats. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med kor i öster och torn i väster. En påfallande stor sakristia, ett utmärkande drag för Rhyzelius förslag till nya kyrkobygnader i stiftet, är förlagd till korets nordsida. Två ingångar, en på tornets sydsida samt en mindre koringång på sydfasaden. Rhyzelius plan avsåg dock två ingångar på sydsidan och en torningång i väster. Senare separat upptagen ingång till sakristian. Murarna är uppförda med sten, delvis hämtad från den närliggande Dacke skans. Murrester från den äldre sakristian kan eventuellt ingå i den nya . Murarna är slätputsade och avfärgade i vitt. Skiffertak, spåntäckning på tornhuven. Ursprungligen spåntak på hela byggnaden. EXTERIÖR - En välbevarad tidstypisk exteriör i senrokoko med kraftiga yttermurar och djupt indragna stickbågiga fönsteröppningar och portaler utan utsmyckning. Ursprungliga fasadritningar saknas, dock hade Rhyzelius på sitt senaste förslag markerat spetsbågiga portaler. Ett äldre solur är placerat på sydfasaden vid kordörren. INTERIÖR - Med undantag av bänkinredningen ett välbevarat tidstypiskt kyrkorum med rokokoinslag. Altaruppställningen med ett krucifix mot en målad framställning av Jerusalem och Golgata och en avbildning av Nattvarden därunder är liksom predikstolen och orgelfasaden snidade av bildhuggaren Nils Österbom från Lida utanför Norrköping och bemålade av Magnus Wicander från Västervik 1774. Tillsammans har de även utfört dekoren ovanför altaruppställningen, en Jahvesol och änglahuvuden i en relief mot en målad molnbakgrund. Två profilörer, Tron och Hoppet, flankerar altartavlan. Predikstolens främre fält pryds av en relief föreställande Bebådelsen. Ursprungligen bars korgen upp av en atlant och de båda änglarna under ljudtaket bar en tavla mellan sig med inskriften "Saliga äro de som höra Guds ord och gömma det". Orgelfasaden härstammar från Lars Wahlbergs orgel från 1761. Den öppna bänkinredningen härstammar från 1897 med raka gavlar från 1937. Läktarbarriärens speglar pryds med målade bilder föreställande Jesus, apostlarna, evangelisterna, Johannes Döparen, Moses och Aron, samtliga målade av Wicander. Ursprungligen var inredningen med stor sannolikhet blåmarmorerad. På muren bakom orgelverket skulle enligt planerna, redovisade i ett sockenstämmoprotokoll från tiden, blåmålade skyar torna upp sig och fönsterna såväl i kyrkorummet som i sakristian skulle omges med gardinmålningar. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993 |
