Stäng fönster Kalmar kn, ARBY KYRKA 1:1 ARBY KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik En gedigen genomgång av Arby Kyrka och dess kyrkogård gjordes 1989 av Karin Andersson och Otto Svennebring. Mycket av följande historik grundar sig på deras arbete. Hur den medeltida kyrkogården och dess omgärdning såg ut är inte känt. Enligt räkenskaper ”uppfördes” en kyrkogårdsmur år 1599, troligen avsågs dock en lagning. Muren var uppförd av sten och försedd med spåntak. År 1662 omtalas att muren ”upprättades”, vilket även här borde hänvisa till en reparation. Samma år upptogs i räkenskaperna en avgiftspost som avser 6 alnar av kyrkogårdsmuren utan närmare angivande av åtgärd. I det skrivna källmaterialet finns sedan inga uppgifter om kyrkmuren förrän 1702, då man beslöt uppdela densamma med underhållsplikt på 5 alnar till varje hemman i socknen. Muren underhölls fortlöpande av sockenmännen enligt den beslutade indelningen ännu i början av 1800-talet med en mindre justering 1819, när det Biörnstiernska gravkoret byggdes. År 1833 uppges muren vara indelad efter hemmanstal. År 1747 gjorde Petrus Frigelius en avritning av kyrkan. Den visar kyrkogårdens dåvarande utsträckning och murens utseende. På både östra och södra sidan låg muren närmare kyrkan än den gör idag. Den täcktes runt om av ett sadeltak av trä. Stigluckorna i öster och söder hade även de sadeltak. Luckorna kunde låsas och från år 1750 finns en uppgift om att det inköptes lås och nycklar till dem. På Frigelius bild saknas klockstapeln men dess plats i muren markeras. På teckningen återger han, öster om koret, en liten tillbyggnad täckt av ett valmat tak med karnisformigt svängda takfall. Byggnaden tillkom år 1635 som benhus: ”Item får benhuset, som kyrkiowerdarna» (Sven Jönsson i Gräsgärde och Pehr Trulsson i Skällby) upbygdhe med sina egna bekostning 3 mk kopparmynt”. Benhuset tillkom för att hysa skelettdelar, som kommit fram vid gravgrävningar. Benhuset blev år 1703 ändrat till gravkor för jägmästare Sven Ljungberg på Norra Gåra och kapten Jakob Mittler på Applerum. Benhuset nedmonterades år 1820 efter ett beslut vid sockenstämman och flyttades till det nordvästra hörnet utav kyrkogården. Byggnaden kom då att användas som vedbod. År 1907 såldes, enligt ett skolrådsprotokoll, boden till nämndemannen och kyrkovärden August Lorentsson. Efter flera turer så återgick boden i kyrkans ägo och 1961 plockades den ner och lades i kyrkstallarna där den fortfarande förvaras. En indelning av gravplatserna med utgångspunkt från före detta benhuset öster om koret gjordes år 1726. Under 1800-talets början debatterades livligt förslaget om begravning ”i linier”. Sockenstämman protesterade mot det både år 1816 och 1821 och det fortsatte att vara vid det gamla där varje hemman hade sin gravplats. Den nuvarande gravindelningen tillkom 1930 efter rekommendationer vid biskopsvisitationen 1923. Under 1800-talets början fanns en stiglucka även i väster, det så kallade Skällby luckskjul. Det reparerades 1817 och togs slutligen bort 1856, eftersom det var ”odugeligt”, varefter ingången i väster sattes igen. Den södra stigluckan togs bort 1821 och ersattes av en port med ekstolpar. Det östra var kvar något längre, men 1866 försågs båda ingångarna med ”lika luckor av järn och granitposter”. Samtidigt omlades hela kyrkogårdsmuren och vidgades från 10 till 11 alnar på östsidan i rak linje med Christinelunds gravkor. Samtidigt fick kyrkogårdsmuren jordvallar på insidan i söder och öster. År 1810 begärde översten Magnus Johan Björnstjerna (f 1758), Christinelund, att få bygga en murad grav. Denna begäran bifölls, då det bedömdes bli en prydnad för kyrkogården. Det skulle dock dröja nära tio år innan gravkoret kom till stånd. Gravkoret var troligen färdigt under hösten 1818. År 1814 hade bergsfogden Wittbom i Gräsgärde anmält att också han ville uppföra en murad grav ovan jord i nordöstra hörnet av kyrkogården, vilket enhälligt beviljades, ”då det inte ansågs betyda något intrång för andra gravar och dessutom blev en prydnad för kyrkogården”. Gravkoret blev troligen färdigt 1821. År 1939 reparerades byggnaden, medel togs ur Lindbäckska fonden. Nils Löfgen tecknade av kyrkan på 1820-talet. Han avtecknade klockstapeln på den södra sidan och i beskrivningen så angav han att klockstapeln var ”byggd hälften inom och hälften utom Bogårdsmuren”. Löfgrens återgav också ett antal små träd på kyrkogården. På ritningen är en liten stenbyggnad i det sydvästra hörnet. Dess södra mur låg då i flykt med södra kyrkogårdsmuren. Vid denna tid fungerade emellertid byggnaden som sockenmagasin, enligt ett beslut som går tillbaka till 1803 års sockenstämma. Det hade då beslutats att Arby och Hagby kyrkas materialbodar ”som äro rymliga och grundmurade stenhus” skulle inrättas till sockenmagasin. Christinelunds gravkor är avbildat i det andra hörnet. På sockenstämman 1836 diskuterades en utvidgning av den medeltida stenboden och tre år senare upprättades en fond för detta ändamål. Någon utbyggnad blev dock aldrig av. Stenhusets nästa funktion var vedbod. Vid biskopsvisitationen 1931, då kyrkoherde G Pleijel installerades, antecknades hans förfrågan om ”en å kyrkogården befintlig stenbyggnad, vilken hittills använts som vedbod, inte skulle kunna användas som gravkapell”, det vill säga bårhus. År 1957 byggdes den gamla stenboden om till bårhus. Från mitten av 1800-talet planterades det träd på kyrkogården ett flertal gånger. År 1869 utvidgades kyrkogården åt öster och söder och muren lades om. I samband med detta planterades 7 stycken träd vid ”ringmuren” och 1873 inköptes 5 stycken prydnadsträd till kyrkogården. År 1874 skedde åter trädplantering vid muren och 1877 planterades 2 stycken lönnträd vid kyrkan. De är idag borttagna. Kyrkogården har sannolikt utvidgats ett antal gånger men den senaste utvidgningen , med cirka 40 meter åt väster, genomfördes år 1929. Ritningen till den nya delen gjordes av trädgårdskonsulent Sigurd Olsson. På flygfotografier från 1935 var flertalet gravplatser belagda med grus. På den gamla delen på södra sidan (kv 5 och 6) fanns det också ett antal gravkullar med murgröna. På den nya delen ser man tydligt strukturen med grusade gångar. I mitten var ytorna till största delen besådda med gräs. Kyrkogården hade då tagits i bruk. Från 1956 finns ytterligare ett fotografi över södra sidan. Nu är det betydligt färre gravkullar än på de tidigare bilderna och ytorna består till största delen av gräs. På 1960-talet såddes de flesta grusgravarna igen med gräs. En diskussion fördes i församlingen i början av 1960-talet om att återuppföra det gamla benhuset. Tio år senare har man fortfarande inte bestämt sig. År 1996 togs frågan upp på nytt, och församlingen sökte tillstånd att få uppföra benhuset väster om parkeringsplatsen och norr om kyrkan. Det krävdes dock en arkeologisk undersökning. Inget blev dock av och benhuset ligger fortfarande, idag, nedplockat i de gamla kyrkstallarna. I början av l970-talet togs en port upp i den norra muren i samband med att en parkeringsplats iordningställdes norr om kyrkogården. År 2004 togs ytterligare en port upp i den norra muren. Smidesgrinden gjordes som en kopia av grindarna från 1866 av Johan Arvidsson. Familjen Rappe vill år 1988 skänka släktens gravkor till församlingen, Christinelunds gravkor. Familjen skulle dock stå för bortforslingen av gravsättning av de kistor som är placerade i koret. Detta avslogs och istället renoveras gravkorets tak, 2005 och dess fasad 2006. ARKIV OCH LITTERATUR Antikvariskt Topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet Kalmar läns museums topografiska arkiv Bogårdinventeringen, Linköpings stift Lantmäteriet Andersson.Karin,& Svennerbring, Otto. Arby kyrka. Sveriges kyrkor. Småland. 1989 Uppsala Bucht, Eivor (red), Kyrkogårdens gröna kulturarv, Klippan 1992 Hammaskiöld, Hans mfl, Minnets stigar – en resa bland svenska kyrkogårdar. Stockholm 2001 Hammarskjöld, Britt-Marie, Ett läns utveckling-Kulturminnesvårdsprogram för Kalmar län. Etapp 1, Översikt. Kalmar 1985 Larsson, Lars-Olof, Växjö stift under 800 år, Karlskrona 1972 Rahmqvist, Sigurd (red), Det medeltida Sverige, Bd 4, Småland 4, Stockholm 1999 Ullén, Marian, Medeltida träkyrkor, 1 Småland samt Ydre och Kinda härader i Östergötland. Stockholm 1983 Åberg, Göran, Sankt Sigfrids stift i historia och nutid, Växjö 1996 Svenska kyrkans hemsida: www.svenskakyrkan.se Muntliga uppgifter vaktmästare Hans Johansson |
