Stäng fönster Uppvidinge kn, ÄLGHULT 1:3 ÄLGHULTS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Kyrkan uppfördes 1805-06 på en ny kyrktomt på andra sidan vägen, snett mitt emot den gamla kyrkplatsen. Den ersatte då en medeltida träkyrka, vars sakristia av sten är bevarad. Kyrkogården fick fortsatt användning tillsammans med den nya. Ett första beslut om nybyggnad togs 1775. Ritning till den nya kyrkan uppgjordes 1799 vid ÖIÄ av Jacob Wulff. Grundstenen lades den 13 maj 1805 av landshövding Carl Stellan Mörner. För bygget svarades murmästaren J Wennerström och byggmästaren Olof Jonsson. Invigningen skedde först den 14 september 1816 och förrättades av biskop Ludvig Mörner. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med tresidig koravslutning med utbyggd sakristia i norr och torn i söder. Ingång genom tornet samt genom mittportal på östra långsidan. Separat ingång till sakristian från öster. Planen följer ritningen från 1799. Uppförd av sten, spritputsad och vitkalkad med slätputsade lister och omfattningar. Sockelpartiet avfärgat i grått. Taktäckningen utgörs av skiffer. EXTERIÖR - Exteriören följer ritningen från 1799 frånsett smärre avvikelser, främst beträffande tornet, som på ritningen har stegvis avtrappad huv och åttkantig lanternin, krönt av en hög, profilerad huv. Man nöjde sig i stället med en traditionell, kupolformad tornhuv av 1700-talsmodell och en förenklad, fyrsidig lanternin med klockformad huv. Tornhuven försågs redan från början med urtavlor i väntan på installering av urverk. Tornportalen omges av höga pilastrar med profilerat entablement, som också innesluter halvfönstret ovanför dörren. Framför den östra portalen, som ursprungligen endast omgavs av en smal list i slätputs, uppfördes 1902 den nuvarande portbyggnaden. I övrigt är exteriören oförändrad. INTERIÖR - Kyrkans interiör präglas av den omfattande takdekorationen i grisaille, gulvitt och guld, som tillkom 1916. I dekorationen, till vilken också hör ett brett inskriftsband, ingick ursprungligen även en sparsam väggdekor. Altartavlan, utförd av Louis Masreliez 1765, skänktes 1807 till kyrkan och försågs då med den klassicerande omfattningen. Ursprungliga är också de med järnplåtar klädda dörrarna till sakristian liksom inredningen, där dock viss modernisering skett. Predikstolen övertogs från den gamla kyrkan liksom orgeln, vilken dock ersattes med en ny 1879. Den nuvarande färgsättningen i gulgrått och olika toner av grågrönt tillkom vid renoveringen 1968, då också inbyggnad gjordes under läktaren. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993 |
