Stäng fönster Gnosjö kn, KÄVSJÖ 15:1 KÄVSJÖ KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kävsjö kyrkogård har medeltida ursprung och torde från början ha inskränkt sig till marken runt kyrkan. Vid okänt tillfälle, sannolikt under 1700-talet försågs kyrkogården med en stenmur, i vilken nära det nordöstra hörnet fanns en stiglucka av trä (ett s.k. ”slapperhus”). 1841 fattades beslut om kyrkogårdens utvidgning på komministerboställets mark. Denna utvidgning företogs åt söder och väster. Med anledning av detta lades 1843 en ny stenmur med stor ingång i väster och en mindre i öster. Det gamla ”slapperhuset” och en ”plantlada” (eventuellt en tiondebod) försåldes på auktion. Flera äldre gravvårdar borttogs vid detta tillfälle. 1849 beslutades att plantera lönn, ask och asp på kyrkogården samt på kyrkobacken mot skolan. 1850 togs vägen öster om kyrkogården ur bruk, varför östra porten igenmurades. 1852 försågs västra ingången med en smidd pargrind. 1880 var kyrkogården åter för trång. Istället för en utvidgning beslutades att fylla på ytan norr om kyrkan med jord för att kunna nyttja denna del för begravningar. Samtidigt bestämdes att gravläggningarna skulle ske i linje och ej oordnat som dittills. En utvidgning kom ändå till stånd 1883 och gjordes längs den östra sidan. Snart efter detta tillkom troligen den nuvarande trädkransen av lönn. 1906 beslutades och påbörjades en större omstrukturering av kyrkogården i tidens anda. Längs kyrkogårdsmurarna utmättes kvadrater för försäljning som familjegravar till enskilda. Dessa gravplaner belades med sand eller grus och omgärdades med klippta ligusterhäckar. Varje grav utmärktes med en grönplanterad gravkulle, men detta skick försvann sedermera. Tills vidare avsåg man upplåta övriga delen av kyrkogårdens södra sida till begravningsplats för ickebetalande församlingsmedlemmar, d.v.s. som allmänning. Gamla gravvårdar försåldes på auktion med undantag för några 1600- och 1700-talsvårdar som gavs ny placering. Senast vid detta tillfälle torde trädkransen planterats och grusgångarna ha anlagts. I samma stämmoprotokoll nämns att en hagtornshäck växte kring kyrkogården. 1918-19 företogs anläggandet av en ny stor kyrkogård direkt söder om den befi ntliga. Förslaget hade upprättats av Daniel Eriksson i Hädinge. Denna planerades i likhet i gamla kyrkogården med häckinramade grusgravar inom rätvinkliga kvarter. Kring den nya kyrkogården planterades en trädkrans av lind och ask. Endast den norra tredjedelen av kyrkogården kom att tagas i bruk i detta skede. I väster försågs denna del med en mur. 1929 beslutades på nytt om gravgrävning i linje och att liken skulle jordas kronologiskt. Detta bör dock främst ha rört den nya kyrkogården. 1949 uppgavs att gravarnas ligusterhäckar till stor del ersatts med måbär. Det uppgavs vidare att de allmänna områdena och de äldre familjegravarna var gräsbesådda. Vid denna tid hade allmänna linjen (”fattiglinjen”) helt upphört. Det tycks som att allmänna linjen varit belägen inne i västra hälften av kvarteret söder om kyrkan. 1956 ordnades den till stor del outnyttjade delen av 1918-19 års utvidgning. Länsarkitektkontoret i Jönköping stod för projekte- ringen, först genom arkitekt Bertil Th afvelin och sedan Bertil Larsson. Det område som anslöt till den i bruk tagna delen hade redan börjat nyttjas för gravar, även dessa med grus och häckinramning. Nya gravar i denna del avsågs få samma utformning medan de i den större södra delen skulle läggas i gräsmatta med rygghäckar av måbär. Detta skulle ge ”en mjukare övergång till den omkringliggande ängsmarken” enligt Th afvelin. Muren i väster förlängdes till att omfatta hela utvidgningen. I söder ordnades ett grindparti. En yta i sydost avsattes för urnlund, ceremoniplats och bårhus, men inget av detta kom att förverkligas. Under 1900-talets senare decennier kom i princip alla grusbäddar att ersättas med gräsmatta. Häckarna på nya kyrkogården sparades delvis som rygghäckar. 1993 gavs tillstånd för en ny utvidgning vid nya kyrkogårdens östra sida, ritad av landskapsarkitekt Lennart Lundqvist, Uppsala. I detta ingick en minneslund. Stenmuren mot väster behölls, men tycks ha lagts om. 1995 gavs tillstånd för trädföryngring på gamla kyrkogården, varvid fyra lönnar i söder nyplanterades. |
