Stäng fönster Gotland kn, VISBY S:TA MARIA 15 KV S:TA MARIA 15
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| KVARTERET S:TA MARIA - S:ta Maria är ett av Visbys största kvarter. Det är långsmalt till formen och sträcker sig från Norderport i norr till Övre Finngränd i söder. I väster gränsar kvarteret till Norra Kyrkogatan, Västra Kyrkogatan och Ryska gränd. I öster avgränsas kvarteret av klintväggen, med undantag av den södra delen, som delvis är placerad ovanpå klinten och där gränsar till Nygatan i öster. Före den nu rådande fastighetsindelningen hörde kvarterets tomter till Klinteroten, Norderroten och S:t Hansroten. I kvarterets södra del nedanför klintkanten ligger domkyrkan S:ta Maria, som började anläggas redan vid slutet av 1100-talet. I och med kyrkans uppförande tillkom en medeltida bebyggelse i anslutning till kyrkan, bestående av större stenhus placerade längs Ryska gränd och i den södra delen av Norra Kyrkogatan. Enligt 1646 års karta hade kvarteret redan vid den här tiden i stort sett erhållit nuvarande utbredning och kvarteret var uppdelat på tjugo fastigheter. Under 1600-talet omgavs kvarterets medeltida stenhusbebyggelse kring domkyrkan av en mindre trähusbebyggelse, i form av stugor av knuttimmer eller skiftesverk. Dessa efterföljdes av den stora bebyggelseutveckling som hela Visby stad präglades av under början av 1700-talet. Vid denna tid uppfördes övervägande skiftesverkshus, ofta placerade invid gatan. Kvarterets tomtindelning har förändrats under århundradena, numera är det indelat i 34 fastigheter. I dess södra del domineras stadsbilden av domkyrkan och den öppna omgivande kyrkogården. Av den övriga medeltida bebyggelsen kvarstår endast den välbevarade stenbyggnaden, Johan Målares hus på S:ta Maria 37 strax söder om domkyrkan. Norr om domkyrkan finns två stenbyggnader från 1700- och 1800-talen, vilka hör till kyrkan och utgör församlingshus. I övrigt präglas kvarteret i huvudsak av den småskaliga träbebyggelsen från 1700-talet som till stor del är bevarad, dock med de moderniseringar och förändringar som 1800- och 1900-talen medfört. Med några få undantagna fastigheter, där ny bebyggelse uppförts under 1900-talet, har kvarteret S:ta Maria en bevarad ålderdomlig karaktär och struktur. Den största delen av kvarteret är belägen nedanför klinten och ingår dels i norra stadsdelarna, S:ta Maria 1-21, och dels i domkyrkoområdet, S:ta Maria 22-23, 27-29 och 35-37. Fastigheterna ovanpå klinten i kvarterets sydöstra del, S:ta Maria 30-34, hör till Norra Klintens bebyggelse. S:TA MARIA 15 - Fastigheten ligger i den del av kvarteret som är beläget norr om domkyrkan S:ta Maria och angränsar i väster till Norra Kyrkogatan. Tomten är liten till ytan och upptas huvudsakligen av ett mindre skiftesverkshus med enkelstugeplan från mitten av 1700-talet, placerat i den södra delen med långsidan längs Norra Kyrkogatan. Av Schilders karta från 1697 framgår att dagens fastighet var en del av en större tomt tillsammans med den angränsande tomten i norr. Fastigheten har med största sannolikhet haft samma utbredning sedan byggnaden uppfördes vid mitten av 1700-talet. Ovanför dörren på huset finns årtalet 1757 utskuret, vilket skulle kunna vara det år huset uppfördes. I fastighetens nordöstra hörn fanns det fram till 1930-talet ett mindre uthus, vilket revs efter 1936. Norr om bostadshuset avskärmas fastigheten mot gatan av ett träplank med en port. Detta träplank löper runt hela tomten. Fastigheten var förr till stor del bebodd av ensamma kvinnor, bland annat änkor, pigor och arbeterskor. KÄLLA: Visby innerstad - en bebyggelseinventering. Del 1. (2002). Huvudred. Hansson, Joakim. C O Ekblad & Co, Västervik. ISBN: 91-88036-48-0 |
