Stäng fönster Sölvesborg kn, MJÄLLBY 2:30 MJÄLLBY KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 MJÄLLBY BEFOLKNINGSTAL år 1805: 2681, år 1900: 6210, år 1995: 5623 FÖRSAMLINGSHISTORIK Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING Kyrkan ligger i norra utkanten av tätorten. Läget är flackt. Prästgården är belägen ca 100 m sydväst om kyrkan. En äldre ekonomibyggnad i sten används idag som församlingshem. Till kyrkomiljön hör även moderna skolbyggnader, medborgarkontor och äldreboende. Läget är fritt mot odlingsmarken i norr och öster. På Hanö i skärgården återfinns en pestkyrkogård från 1710, samt en engelsk begravningsplats från Napoleonkrigen 1810. Ett medeltida fiskekapell har funnits i södra delen av fiskeläget Hällevik vid Östersjöns strand, raserat redan i början av 1600-talet. En kolerakyrkogård finns bevarad nordväst om den nuvarande tätorten. Hällevik ligger i en av Listerlandets allra sydligaste vikar. Det är ett av Blekinges äldsta och största fiskelägen, känt för sina rökerier. Socknen, som ligger på Listerlandet, karaktäriseras av fullåkerbygd. Närheten till Skåne, i väster, ger sig tillkänna i byggnadsskick (skiftesverk) och topografi. I väster bildar Ryssberget gräns mot detta landskap. RASERAD KYRKA / RUIN I: Den rivna medeltidskyrkan är känd utifrån äldre arkivalier samt en planritning från omkring 1788. Sannolikt uppfördes kyrkan under 1100- eller tidigt 1200-tal med rektangulärt långhus och smalare kor. Dess östliga avslutning är inte säkert känd. Ett torn tillbyggdes i väster kort tid därefter. Troligen under 1200-talet förlängdes koret i öster och erhöll en rak östmur. En sakristia i norr hörde antingen till denna ombyggnadsfas, eller tillfogades kort tid därefter. På långhusets sydsida fanns ännu ett torn, vars nedre del fungerade som vapenhus, likaså tillfogat under medeltiden, möjligen 1400-talet. Vid okänd tidpunkt före 1665 uppfördes vid korets sydmur ett mindre vapenhus av sten, kallat Lilla vapenhuset. Kyrkorummets tegelvalv torde helt eller delvis ha slagits redan under äldre medeltid. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande kyrkan består av rektangulärt långhus med rakslutet korparti, smalare och lägre sakristia i öster och torn i väster. Kyrkan är uppförd i natursten troligen efter ritningar av Jacob Wulff 1788-1792. Vissa avvikelser gjordes från ritningarna, bl.a. var sakristian planerad lika hög som långhuset och tornhuven skulle ha oxögon och krönas av en öppen lanternin. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har bevarat sin sengustavianska prägel. Kyrkan har vitputsade fasader med stickbågiga fönsteröppningar. Långhus och kor täcks av brutna sadeltak, tornet kröns av en karnissvängd huv med lanternin. Huvudingång i väster via tornet, ingång även mitt på sydsidan. Kyrkorummets trätunnvalv tillkom vid en restaurering 1896-1897 efter ritningar av arkitekten Agi Lindegren. Bakom altaruppsatsen finns en grisailledekoration utförd av Carl Strömberg 1839, som imiterar en klassicistisk kolonnarkitektur. Kyrkan restaurerades 1920 av arkitekten Theodor Wåhlin, då bl.a. bänkinredningen moderniserades och predikstolen flyttades närmare altaret. 1940-1946 genomfördes en restaurering under ledning av arkitekten S. Ullén, som bl.a. omfattade utvidgat korparti, ommålning samt framtagning av de ursprungliga färgerna på altaruppsats, predikstol och dopfunt. 1972 restaurerades kyrkan av arkitekten Hanna Victorsson, bl.a. borttogs delar av bänkinredningen under läktaren, de ursprungliga färgerna på kordekorationen framtogs och korpartiet höjdes. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1997 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000, rev. 2008. |
