Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Nordmaling kn, NORDMALINGS PRÄSTBORD 1:91 M.FL. NORDMALINGS KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
FÖRSAMLING 1995 - NORDMALING

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 2755, år 1900: 9726, år 1995: 1808

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, som var annex till Grundsunda pastorat fram till omkring 1480 då den förste kyrkoherden finns namngiven. Nordmaling hör sedan 1810 till Västerbottens län och till Luleå stift sedan 1904.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen, som tidigare kallades Nykyrka, omfattar kust och inland i den norra delen av landskapet på gränsen mot Västerbotten. Kyrkan ligger centralt i tätorten på en höjdplatå ovanför den östra stranden av Nordmalingsfjärden. Klockstapeln byggdes 1768 av Pehr Zackrisson i Kubbe, Anundsjö. Nordost om kyrkan ligger ett hembygdsmuseum. Nordmalings kyrkplats med medeltida kyrka, klockstapel och fina prästgårdar utgör riksintresse.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Medeltida salkyrka, troligen byggd vid 1400-talets slut. Vapenhus och sakristia från okänd tid. Huruvida en äldre kyrkobyggnad funnits på platsen – eller om den befintliga kyrkan har en äldre byggnadshistoria – är osäkert. Vid en undersökning 1950 "kunde konstateras, att kyrkan ursprungligen varit försedd med korabsid och att golvet bestått av trampad jord. Slopandet av korutbyggnaden har troligen skett vid ombyggnaden 1586" (Telhammer s 99). Västfönstret är högt och spetsbågigt och kan av foto att döma vara medeltida. Enligt ett förkommet syneprotokoll från 1333 i Ås, Jämtland, var denna kyrka samt Grundsunda, Nordmaling och Själevad nybyggda av samme byggmästare och besiktigade vid denna tid.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Vid en brand under 1650-talet förstördes taket och större delen av östra gaveln. Senare störtade också ett av de dåvarande valven in, men först på 1670-talet kunde kyrkans skador repareras. Kyrkorummet täcks av tre stjärnvalv, träribbvalven byggdes år 1733 av Hans Biskop från Österbotten. Kyrkans tak och gavelrösten är spånklädda. Senare under 1700-talet togs nya fönster upp av murmästaren Erik Frisk med anlitande av glasmästare Eric Harlin och målaren Nils Winther målade kyrkan invändigt. En västläktare, som snart utökades, byggdes 1750 av Nils Thomason i Mo, och fortifikationsmodelleuren Jonas Hultman från Umeå målade på 1750-talet de två tavlor för korväggen. Hultmans kortavlor tillsammans med en tavla av Nattvarden ingår sedan 1853-54 i en arkitektonisk omramning av Olof Hofrén, som också gjort predikstolen. Läktarbarriären, liksom kyrkans bänkgavlar, målades 1782-83 av Thomas Kiempe från Österbotten. Vid en reparation 1892 spändes väv under valven men avlägsnades redan efter några årtionden. År 1906 ersattes 1700-talets kortavlor av gipskopior av Thorvaldsens Kristus och Michelangelos Moses, som flankerade ett målat glasfönster med Korsfästelsen. Skulpturerna togs bort efter några decennier och Hultmans målningar återinsattes. Glasmålningarna avlägsnades 1950 samtidigt som korfönstret murades igen. I dess ställe placerades en skulptur av Jesus och barnen, som senare flyttats till södra väggen. Vid en restaurering 1977 insattes ett nytt glasfönster av Bo Beskow med Golgata-motiv, utfört hos N P Ringström i Stockholm.

Ett medeltida altarskåp finns kvar men saknar sina skulpturer.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998.