Till Riksantikvarieämbetets startsida

 

Bebyggelseregistret (BeBR)

Bebyggelseregistret (BeBR)

Stäng fönster Härnösand kn, NORDANSJÖ 1:22 HÖGSJÖ KYRKA

 Anlaggning - Historik

Historik
HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Den medeltida kyrkan i Högsjö har bevarats, främst på grund av att den ligger långt från Utansjö bruk och dess bebyggelse. Den nya kyrkan ville man ha närmare bruket. Ett förslag 1765 av Daniel Hagman till tillbyggnad av medeltidskyrkan utfördes ej. Förslag till nybyggnad på ny tomt gjordes 1779 av Daniel Lundquist och omarbetades vid ÖIÄ. Grunden för den nya kyrkan lades 1786 av Pehr Hagmansson. Bygget leddes av Simon Geting och hör till dennes tidigaste uppdrag i Ådalen. Invigningen skedde i november 1789, men kyrkan var då långt ifrån färdig.
Kyrkan ligges högt i utkanten av bebyggelsen. Huvudingången till kyrkogården markeras av en murad stigport med smidd gallergrind från Gustaf IV Adolfs tid.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär kyrkobyggnad med rakslutet kor med lägre sakristia i öster och torn i väster. Huvudingång i väs-ter, ingångar även mitt på långsidorna; den norra dock igensatt 1907. Material sten med tegel i dörr- och fönsteromfattningar. Fasaderna putsade och avfärgade i ljust gråbrunt. Taket ursprungligen täckt med spån, nu med kopparplåt.

EXTERIÖR - Exteriören följer i stort Lundquists ritning, men har sadeltak, valmat i öster, istället för brutet tak. Långhusfasaderna artikuleras med pilastrar mellan de rundbågiga fönstren. Kraftigt torn med huv, prydd med tornur, krönt av liten fyrsidig lanternin med rundbågiga öppningar. Ytterport med skurna rankor i spegelfälten.

INTERIÖR - Rektangulärt långhus med tunnvalv. Ytterväggarnas pilastrar motsvaras av inre, mellan vilka gördelbågar slagits över valvet. Korvalvets målning, en änglakör, är utförd 1908. 1831 beskrevs altarprydnaden som "någon mindre betydlig skuggmålning i stället för altartafla" samt förgyllningar. Spår av omfattande draperimålning på korväggen noterades vid renovering 1955. På 1840-talet gjordes tre olika förslag för ny altarprydnad. Olof Hofréns förslag 1847-48 utfördes, en altaruppställning med kopplade kolonner som bär en båge med änglahuvuden. Som altartavla inom bred ornerad ram hade man först målningen Marie himmelsfärd, kopia efter Tizian, och därunder Nattvarden. Marie himmelsfärd ersattes 1908 av den nuvarande med det tomma korset på Golgata. Tiziankopian hänger på norra långväggen. I korväggskompositio-nen ingår även dörrarna till sakristian, med snidade omfattningar. De runda medaljongerna över dörrarna tillkom 1908.
Hofrén ritade även den rikt ornerade predikstolen med ljudtak. Innan den uppsattes 1848 användes den gamla kyrkans predikstol från 1726. Orgelläktarens bröstning har förgyllda emblem i spegelfälten. Orgelfasaden följer ritning av J F Åbom 1846. Orgelverket byggdes 1847 av J G Ek. Bänkinredningen från 1908 är öppen i fyra kvarter, ersatte en sluten bänkinredning. Läktaren är underbyggd.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. Stockholm 1997