Stäng fönster Västervik kn, VÄSTRUM 4:1 VÄSTRUMS KYRKA (FD GLADHAMMARS KAPELL)
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| Kyrkogårdens historik Den förste som begravdes på Västrums kyrkogård var en 17 månader gammal pojke, Jacobeus Petri. Han var den förstfödde till kyrkoherden P.J. Törnevall. Gravsättningen ägde rum den 17 december 1693. Under golvet i sakristian lät Anna Cederflycht på Helgerum inrätta två gravkammare. I den Cederflychtska graven vilar följande personer: Anna Hansdotter Cederflycht 1685-1752, Jungfru Catharina Hansdotter 1683-1742, Anna Cederflychts son Erik 1711-1738, hennes son Hans 1707-1748, dottern Christina 1722-1740. I den andra gravkammaren vilade Örnhielmska släkten. Utanför kyrkans södra ände var prosten i Gladhammar, Petrus Johannis Törnvalls grav belägen, på den tiden överbyggd med brädtak, förmodligen mellan de båda kastanjerna av vilka träd ännu ett finns kvar. Man brukade plantera träd på eller vid gravarna på den tiden. År 1767 uppfördes en stenmur runt kyrkogården. Samma år utvidgades kyrkogården i norr och söder och lövträd planterades runt hela kyrkogården. Några av dessa träd stod kvar ännu 1958. På landsarkivet i Vadstena förvaras en planritning över kyrkogården som visar var varje by i socknen hade sina gravplatser. Indelningen godkändes på kyrkostämman den 16 oktober 1768. Inne i dagens kyrka finns en avritning av det gamla dokumentet inom glas och ram. Gravarna på kyrkogården var ordnade efter socknens byar som var fördelade på fyra rotar. Varje rote hade sin särskilda del på kyrkogården och inom varje rotes område hade i sin tur varje by sin särskilda plats. I det nordöstra hörnet låg Helgerumsroten och söder om kyrkan låg från öster till väster; Skärroten, Ytterhultroten och Bjuleboroten. Utöver dessa fanns även särskilda områden för avlidna med anknytning till kyrkan. Marken närmast öster om koret var avsatt för prästgravar. Ytterligare öster därom fanns ett område benämnt ”Kyrkotjänarnes friplats” samt även ett för Västrums prästgårdstorp. 1931 utvidgades kyrkogården västerut. I samband med denna utvidgning revs muren som kom att ligga mellan den gamla delen och utvidgningen. När församlingen genom kyrkoherden i en skrivelse till riksantikvarien sökte tillstånd för utvidgningen uppskattades muren vara ”inte så gammal”, men i varje fall från före 1870-talet. Den höga norra stödmuren lades troligen om på sträckan från baksidan på gravkapellet och västerut. De lönnar som utgjort trädkrans i öster togs också bort. På 1990-talet iordningsställdes området söder om kyrkogården med minneslund och parkering samt asfaltering av vägen upp till kyrkan och vaktmästarbyggnaden. Delar av detta område hade tidigare varit trädgård till den intilliggande skolan. |
