Stäng fönster Borgholm kn, RUNSTENS KYRKA 1:1 RUNSTENS KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Runstens kyrka, på Ölands östkust, är belägen i en trakt rik på fornlämningar; bland dessa kan nämnas gravfält vid Lopperstad. Kyrkan består av ett rektangulärt långhus med korparti och utbyggd sakristia i öster och torn i väster. Den nuvarande kyrkan är uppförd 1835-36. Tanken att utnyttja den medeltida klövsadelkyrkans östtorn övergavs och den nya kyrkan kom att uppföras strax norr om den gamla. Av den medeltida kyrkan återstår nu endast de under kyrkogårdens gräsmatta belägna grundmurarna, omedelbart söder om kyrkan. Byggnadens nyklassicistiska yttre har inte förändrats sedan byggnadstiden (med undantag för den 1962 upptagna sakristiportalen). Tornet kröns av en åttkantig lanternin, övriga byggnadskroppar är täckta med sadeltak, valmat över sakristian. De vita putsade murarna genombryts av stora rundbågiga fönsteröppningar. Ingångar genom tornportal och mittportal på sydsidan. Den trätunnvälvda interiören är relativt välbevarad, med enhetlig, ungefär samtidigt tillkommen inredning. Läktarunderbyggnad installerades 1984. Bland de äldre inventarierna märks ett krucifix av emalj tillverkat i Limoges i början av 1200-talet. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Efter beslut 1831 uppfördes kyrkan 1835-36 av byggmästaren Gustaf Rudwall från Kalmar. Ritningarna, som hade upprättats av Nils I Löfgren med Högsrums kyrka som förebild, omarbetades av Johan Carlberg vid ÖIÄ. Man frångick den fastställda ritningen, som avsåg att behålla östtornet men placera den nya kyrkan öster därom. I stället byggdes utan ÖIÄ:s tillstånd en helt ny kyrka, norr om klövsadelskyrkan. Tornbygget avslutades 1838 av byggmästaren Peter Isberg, Algutsrum. Kyrkan invigdes 24 juni 1841 av biskop Anders Carlsson af Kullberg. Grunden till den medeltida kyrkan ligger omedelbart söder om den nuvarande kyrkan. PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt långhus med kor och utbyggd sakristia i öster och torn i väster. Ingång genom tornportal och mittportal på sydsidan. Senare upptagen ingång finns till sakristian från norr. Uppförd av kalksten. Även lanterninen murad av kalksten. Murarna spritputsade och vitkalkade med slätputsade hörlisener och omfattningar. Tegeltak med enkupigt tegel. Tornets, lanterninens samt sakristians tak täckta med kopparplåt. EXTERIÖR - Exteriören följer delvis Carlbergs ritning från 1834. Beträffande lanterninens omfattning har man dock helt frångått denna ritning. Som förebild har byggmästare Isberg sannolikt haft lanterninen på kyrkan i sin födelseförsamling Madesjö, ritad av Carl Gustaf Blom Carlsson 1826 och konstruerad av byggmästaren Hallström från Stockholm 1827-1830. Förutom den 1962 upptagna sakristieingången har exteriören inte förändrats i senare tid. INTERIÖR - Interiören är relativt välbevarad med en enhetlig inredning. Altaruppställningen samt predikstolen härstammar från 1847. Altartavlan, "Korsnedtagningen", är målad av Gustaf Lindblom 1847 med altartavlan i Kalmar domkyrka som förlaga, vilken i sin tur återgår på Rubens' berömda "Korsnedtagning" i Antwerpens katedral. Det samtida ramverket är tillverkat av Olof Jacobsson och byggmästaren Rudwall. Krönet samt två profilörer är övertagna från den äldre altaruppställningen, snidad av Anders Dahlström d ä 1749. Den krönande solen blev samtidigt förstorad för att bättre passa in i den nya altaruppställningen. Även predikstolen är utförd av Olof Jacobsson. På ljudtaket återfinns dels krönande ornament, tillverkade av Anders G Wadsten 1775 för en äldre predikstol, dels putti från 1749 års altaruppställning. Bakom predikstolen fanns ursprungligen en draperimålning. Mellan åren 1836-47 användes den gamla kyrkans altaruppsats från 1749, med en snidad altartavla, "Kristus i Getsemane", samt predikstol från 1698, tillverkad av Anders Colleur med målningar av Edvard Orm från 1699 och ornament av Anders G Wadsten från 1775. Bänkinredningen är samtida med kyrkan, men något moderniserad. Läktaren är från kyrkans byggnadstid, medan orgelfasaden i nyrenässans, ritad av Johan Fredrik Åbom, är från 1854-56. Värd att lägga märke till är också inredningen i sockenmagasinet i tornets första våning med snickerier av samma slag som i kyrkans bänkfasader. Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993 |
