Stäng fönster Strängnäs kn, YTTERSELÖ KYRKA 1:1 YTTERSELÖ KYRKA
Anlaggning - Historik
| Historik |
|---|
| FÖRSAMLING 1995 - YTTERSELÖ BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1008, år 1900: 1086, år 1995: 1296 FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på en kraftig moränhöjd i jordbruksbygd ca 700 m från en vik av Prästfjärden i Mälaren. Invid kyrkan ligger den tidigare skolan. På kyrkogården står ett gravmonument från 1600-talets början över Hans Åkesson Soop och hans maka Elin Eriksdotter Kagg. RASERAD KYRKA / RUIN - DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Kyrka i sten med rektangulärt långhus, högkor i öster, sakristia i norr, västtorn samt vapenhus och gravkor på den södra sidan. Delar av den romanska kyrkan kvarstår i långhusets västra hälft och i tornet. Till denna kyrka byggdes sakristian. Under 1400-talets andra hälft förlängdes långhuset österut och fick salkyrkoform. Under senmedeltiden tillfogades även vapenhuset. Det södra gravkoret tillhörande familjen Soop på Mälsåker, stod färdigt 1650. Det nuvarande högkoret uppfördes 1728 av murarmästare Olof Andersson. Under koret inrättades gravrum för Anna Maria Soop på Mälsåker och hennes familj. EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är gulputsad, det gäller även koret med sitt karolinska formspråk som tidigare var putsat i röd kalkfärg. Det har rundade hörn, pilastrar på varje fasad med överliggande fronton och kupoltaket kröns av en lanternin. Ingång i söder via vapenhuset. I samband med att kyrkorummet fick salform slogs tre stjärnformiga ribbvalv. Inne i kyrkorummet finns rester av målningar från 1500-talets slut på långhusets nordvägg, de är sannolikt utförda av Anders Jordansson Ryttare. Över altaret sitter ett medeltida altarskåp med Södermanlands två skyddshelgon S. Botvid och S. Eskil. Den romanska dopfunten är huggen i mälardalssandsten. Koret har glasmålningar utförda 1929 efter kartonger av Einar Forseth. Kyrkan har en romansk sandstensfunt med rik ornamentik. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002. |
